Ållonö slott

Bild: Wikipedia

Ållonö är ett slott, säteri och herresäte i Östra Stenby i Norrköpings kommun, Östergötland, beläget på södra sidan av Bråviken cirka 2 mil öster om Norrköping. Huvudbyggnaden låg förr omedelbart vid vattnet, men genom landhöjningen ligger det nu ett gott stycke därifrån.

Den uppfördes omkring 1670 av riksrådet friherre Gustaf Kurck efter ritningar av Nicodemus Tessin d.ä. Källarvåningen med sina tjocka murar torde dock härröra från den av Göran Holgersson 1584 byggda gård, som sannolikt var av trä. Byggnaderna förstördes av ryssarna 1719, men återuppbyggdes 1740-1744.

Bild: Wikipedia, Nicodemus Tessin d ä

Med början år 1905 renoverades slottet under ledning av arkitekten Rudolf S Enblom till det yttre i det skick, som det framgår av Erik Dahlberghs två planscher i praktverket Suecia antiqua et hodierna 1690-1692. Barockslottets murar är färgade rosa och taket grönt, därtill finns ekonomibyggnader, arbetsbostäder, hemlighus, orangeri med mera som hör till slottet. Sevärda av dessa är fiskartorpet Varudden från 1800 och en arbetarbostad från 1830, resterande byggnation tillkom kring sekelskiftet 1900.

Bild: utsidan.se Varudden

Interiör

Interiören är 1900-tal. En spis och dekorerade dörrar kommer från 1600-talet, mest från Ulvsunda slott i Stockholm. Dessa sattes in under början av 1900-talet. Några 1700-tals kakelugnar från Karlskrona och marmorspisar från England, har också köpts in under 1900-talet. 1913 tillkom två flyglar åt gårdssidan. Huvudéntren till slottet är nu åt gårdssidan. Under 1600-talet var entrén åt sjösidan då man färdades mycket med båtar.

Bild: Wikipedia, Ätten Grips vapen

 Historik

Ållonö har bildats genom avhysning av Olö by och senare Eneby by, varav en runsten från den senare byn numera finns i slottsparken. Äldste kände ägaren är Johan Molteke, som 1383 sålde Ållonö till Bo Jonsson Grip. Det tillhörde sedan länge Grip-släkten och kom genom gifte till riksrådet Holger Karlsson (död 1541), som skrev sig till Björkvik och Ållonö. Hans efterkommande innehade gården i två generationer; hans son riksrådet Göran Holgersson (död 1588) övertog Ållonö och då han blev friherre 1561 skrev han sig friherre till Ållonö. Eftersom han avled utan barn övergick Ållonö till hans änka Märta Gylta. Ållonö övergick genom gifte till riksrådet Sven Somme (död 1624), tillhörde därefter ätten Kurck i flera ägarled, varav en var den nya slottsbyggnadens uppförare Gustaf Kurck (1624-1689). Han hade 1652 fått Ållonö i arv. Han gifte sig 1654 med friherrinnan Elsa Ebba Banér.

Foto: turistnorrkoping

Storgodset under Gustaf Kurck

Det var emellertid först under 1600-talets andra hälft, under Gustaf Kurcks tid, som Ållonö blev ett storgods. Kurck utvidgade egendomen betydligt och lade bland annat den stora skogsegendomen Timmergata i Krokeks socken på motsatta sidan av Bråviken som ladugård till Ållonö.

Förbindelserna mellan Vikbolandet och Kolmården har alltid varit livliga. Sedan han i slutet av 1650-talet och början av 1660-talet genom byten hade förvärvat de båda andra herresätena i Östra Stenby; Näs Säteri och Rotenberg, stod han som ägare till nästan hela socknen. Genom sitt innehav av gårdar också på andra håll i Östergötland samt i Västergötland och Uppland tillhörde han Sveriges förmögnare jordägare. Det nuvarande slottet uppfördes vid 1670-talets början och stod färdigt senast 1675.

Ekonomisk tillbakagång och senare ägare

I egenskap av arvegods drabbades Ållonö aldrig av reduktionen. Genom andra mellanhavanden med kronan krympte emellertid det stora godskomplexet vid Ållonö snart samman, och Gustaf Kurcks dotter Christina och hennes make Gustaf Oxenstierna råkade i stora ekonomiska svårigheter, i synnerhet sedan gården blivit utsatt för den ryska flottans härjningar 1719. Egendomen var dock fortfarande av ansenlig storlek, samt övergick genom gifte till greve Claes Ekeblad, som 1738 sålde det. 1755-1864 tillhörde det släkten von Yhlen.

Bild: Wikipedia, Claes Ekeblad

Ållonö köptes av Gustaf Adolf Du Rietz 1864. I slutet av 1800-talet var det mycket nedgånget och på god väg att åter hamna i ruiner. Ingen bodde längre i slottet som doldes bakom en igenväxt snårskog av buskar och träd, likt ett slumrande Törnrosa slott. På slottsbacken gick grisar och betade.

Helt obebott skulle slottet inte stå så länge. Efter en tid hittade några förvildade katter sin tillflykt till Slottets gästvåning. Där bosatte sig katterna och bildade efter ett tag en stor koloni av förvildade katter. Kattkolonin hade här ett stort vardagsrum och 16 gästrum till sitt förfogande. Även om Ållonö var förfallet och rummen belamrade med allsköns bråte ingick ändå en slottslig inramning i katternas dagliga tillvaro.

Katternas tid på Ållonö slott skulle få ett hastigt slut 1905. Då köpte kommendörkapten Carl Gustaf Flach (1860-1911) och hans hustru Pauline Bancroft (1869-1966) slottet, och de påbörjade upprustningen av slottet. Det forna Barockslottet återuppstog i all sin prakt och snårskogen ersattes av en slottspark som kunde mäta sig med mer betydande anläggningar nere på kontinenten. Slottet kom nu ännu en gång att räddas till eftervärlden. Katterna blev dock husvilla på kuppen och inget är känt om deras fortsatta öde. Pauline Bancroft Flach kom att regera ensam på slottet fram till sin död 1966. Året därpå såldes Ållonö med säteriet till makarna Alvar och Eva Wikström, som ägde kosmetikkedjan Helen Curtis svenska agentur.

År 1980 köptes slottet, avskilt från säteriet, av den utländske oljemäklaren Maijk Lauter och hans svenska hustru Karin. Slottet och trädgårdarna var återigen i behov av restaurering och makarna lade ner 15-20 miljoner kronor på detta. Under några år i början av 1990-talet användes slottet sedan som hotell och festlokal för målgruppen exklusiva gäster med god ekonomi och vett att föra sig i salongerna.

När Rikard och Charlotte Rosenmüller år 2003 köpte Ållonö slott betingade det ett pris på 17,5 miljoner kronor. Rikard Rosenmüller, ägare av det internationella företagat China Vision, ville ha slottet som bas för sin affärsverksamhet. Men ganska snart insåg makarna Müller att trädgården krävde mer arbete än de mäktade med.

Ållonö idag

Foto: slottsguiden

 

Sedan 1 mars 2008 är det i privat ägo och brukas som privat boende. Köpeskillingen lär ha hamnat på ca 20 miljoner kronor och en renovering av slottet kostade ca 30 miljoner. Bland annat byggdes en privat crossbana i skogen intill slottet.

Sedan början av 1980-talet är fastigheten avstyckad och merparten av marken tillhör numera Ållonö säteri.

Ållonö är åter till salu 2011.

Källor: Wikipedia och http://hittekatter.ifokus.se/,  http://www.slottsguiden.info/slottdetalj.asp?id=71

 EN

Upp

En kommentar till Ållonö slott

  1. Maritha Pehrson skriver:

    Så vackert det ser ut
    Vänligen M

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s