Arkitekt Carl Bergsten (1879-1935) kom från Norrköping och var son till stadsläkaren Per Wilhelm Bergsten.
Han växte upp i en kulturell miljö bland många syskon. Carl Bergsten ville efter avslutad skolgång i Norrköping bli arkitekt.
Studierna inleddes 1897 vid Tekniska högskolan i Stockholm med bland annat professor I G Clason som lärare i arkitektur. 1901 kom Bergsten in vid Konstakademien, där han blev klar med sin utbildning på två år. 1903 började han sin första anställning hos den jugendintresserade Erik Lallerstedt. Samma år öppnade han eget arkitektkontor i Stockholm.
Hans yrkesutövning blev avantgardistisk och han följde med vad som rörde sig i tiden. Mycket tack vare utlandsresor, konstutställningar och genom att läsa arkitekturtidskrifter. Dessutom var han internationell, umgicks med arkitekter från hela världen och blev på så sätt väl förtrogen med jugend. Den kom att forma hans kosmopolitiska tänkande.
Med tiden fick han en allt mer svärmisk inställning till arkitekturen och dess förhållande till samhället vilket han berättar om i brev till sin fästmö Agnes Moberg, som var uppvuxen i Norrköping. Man kan i breven lägga märke till Carl Bergstens utveckling under hans första år som färdigutbildad arkitekt. Breven är ett fint komplement till hans efterlämnade ritningar och färdigställda arbeten.

Bild: Av Carl Bergsten designade stolar, 1stdibs.com
Man lär känna en blixtrande intelligent, självständig, ömsint och humoristisk ung man. Bergsten framstod som oppositionsmannen som arbetade mer efter sin egen uppfattning än efter ”magisterns” anvisningar. Han komponerade bonader och gardinuppsättningar till hemmet, monogram till linnet, flertalet av sina egna möbler och till sist en egen villa. Han ritade smycken till sin fru, bland annat vigselringen men också hennes brudklänning. Flera av arkitektens ungdomsarbeten kom att uppföras i Norrköping. Mest berömda av dessa blev byggnaderna för Norrköpingsutställningen 1906 – de var också de radikalaste.
Inspirerade byggnader som S:t Olofsskolan, Strömsholmens restaurang och Skandinaviska banken, där en självständig syntes mellan wienerstilen och den moderna svenska hantverksmässiga tegelbyggnadskonsten kan synas. För Strömsholmens restaurang ritade Carl Bergsten också möbler i en benhård geometrisk stil. Möblerna är starkt formalistiska, hårt stiliserade, stolarna mer emblem än praktiska och bekväma sittmöbler.

Foto: turistnorrkoping, Sankt Olofsskolan
Från 1909 blir hans byggnader på sätt och vis enklare, mindre dramatiska; spänningen mellan formerna minskar och enkla barockmotiv kan dyka upp på fasaderna. Hans kapell i Sandbyhov i Norrköping (1909) har närmats de tunga osmyckade formerna hos det svenska 1700-talets enkla putsade lantkyrka.
I Sverige blev Carl Bergsten den förste att kombinera modern teknik, skön form och en miljöbunden stil på ett sådant sätt att det kunde motsvara det nya kravet på saklighet. Det skedde med Liljevalchs konsthall som han fått i uppdrag att rita efter en tävling 1913. I folkhumorn kallades konsthallen för ”Laxlådan” med tanke på att den är röd till färgen och kändes tydligen utmanande enkel med sina platta tak och släta fönsterlösa väggar. Som utställningslokal är den fortfarande idealisk.
Mellan 1917 och 1925 fick Bergsten ta anställning som chef för NK:s möbelavdelning vars produktion han i grunden reformerade. I en möbelutställning 1919 levererade han – enligt Carl Malmsten – ”sin första batalj för enkel skönhet i inredning och mobilier och vann en härlig viktoria”.
Från att ha varit en portalfigur i den rationalistiska svenska arkitekturen och varit den som mer än någon annan berett marken för denna kom Bergsten mot slutet av sin levnad att räknas bland de konservativa, bland de estetiska romantikerna. Första förslaget till krematorium i Norrköping blev helt oförstått. Det förkastades efter en energisk presspolemik från eldbegängelsehåll, understödd av de radikala arkitekturkritikerna.
Ett skolhus med ”konstnärlig smak” och med ”främmande mönsterbilder”
I oktober 1904 var Carl Bergsten färdig med ritningarna till S:t Olofsskolan.
S:t Olofsskolan, avsedd för 1400 elever stod färdig i december 1908. Byggnadskostnaderna uppgick då till 541 000 kronor. Skolan präglades i hög grad av Bergstens jugendinfluenser från resan till Tyskland och Österrike. Detta märks framför allt i ornamentik och inredning. Någon direkt förebild till själva byggnaden är svår att hitta. Skolan anses vara en av Sveriges första förfunktionalistiska byggnader – arkitekten har låtit byggnadens interiör avgöra husets yttre utformning.
Vid invigningen den 26 januari 1909 lovordades Carl Bergsten för ”själfständig uppfattning och stor idérikedom”. Om skolan hette det, att den var utformad ”med konstnärlig smak” och med ”främmande mönsterbilder”.
Huset är sammansatt av kubiska volymer som fogats till varandra. Lodräta fönster och raka murpelare emellan dem understryker huskroppens vertikala intryck.
Foto ovan: turistnorrkoping, ornament S.T Olofsskolan
Byggnadens tornliknande mittparti är indraget och krönt av ett konkavt tak. Portarna är många. Det finns – förutom huvudportalen – fyra portar. Varje port leder till skolans trappor. Flickor och pojkar ställdes – under folkskoletiden – upp i raka led framför sidoportarna för att tåga in i skolan.
Geometriska ornament samt våglinjer var 1908 avantgardistiska inslag. Rutor i blått kakel är ledmotiv under mittpartiets sidofönster.
Huvudportalen har en spetsbågeformad överdel av betong. Den har ytterst en kant av sandsten med så kallade krabbor. Dessa formas till en våglinje med inlagda cylindrar. Sådana ornament var vanliga i gotisk arkitektur.
Den rektangulärt formade vindskivan i entrépartiet – skyddsstaket mot regn och snö – fanns med från början.
Cirkelformade sandstensreliefer med lekfulla, böljande djurmotiv – björnar och fiskar – finns över vindskivan. Relieferna är ingjutna i rektangulära block av betong. Materialet är autentiskt och dess funktion är helt synlig.
Carl Bergsten såg till att skolan fick mittkorridorer som mynnade ut i uppglasade burspråk. På så sätt strömmade ljus in i korridorerna. Korridorerna tillfördes ljus också från trappuppgångarna tack vare att västfasadens mittparti är indraget.
Arkitekten har även bidragit med en egen glasmålning: ”S:t Olof till häst” (145 x 195 cm) samt soffor i entrén som är rakryggade och rätvinkliga som till en klostermatsal.
Lithografen
I kvarteret Flöjten vid Östra Promenaden ligger en imponerande byggnad som upptar ett helt kvarter. Den 125 m långa huskroppen från 1911 rymmer 17 000 kvadratmeter och är den enda industrianläggning som Bergsten ritade. Det här var också ett av de första husen som byggdes utanför Promenadernas gröna allé i början av 1900 talet.
Namnet Lithografen kommer av den verksamhet som ursprungligen bedrevs här. Byggnaden beställdes av ägaren till tryckeriet Lithografiska AB, som behövde expandera. Den växande svenska byråkratin krävde blanketter och kuvert. Här trycktes också påsar, visitkort, valkuvert, etiketter och skolplanscher. Tillverkningen omfattade även chokladkartonger med guldprägling. I ateljén, som låg i en av flyglarna, arbetade flera konstnärer med motiv och färgsättning.
Lithografen är en för sin tid både modern och rationell byggnad – stilen en blandning av jugend och funktionalism. Huvudbyggnaden har fem våningar med två flyglar i fyra våningar mot väster. Fasaden till de nedre våningsplanen är klädd med rött handslaget tegel, medan de två övre våningarna har en yttre beklädnad av ljus puts.
- Foto: turistnorrkoping, Lithografbyggnaden idag
Stommen konstruerades av betong, vilket var en nyhet i fabrikssammanhang och ett material som Bergsten gärna använde. På det viset kunde alla våningsplan hållas öppna för att ge plats åt de stora tryckmaskinerna. Resten fylldes ut med isolerande ihåliga tegelblock.
Byggnaden har flera detaljer som vittnar om en medveten estetisk strävan, däribland fasadens många småspröjsade fönster. Entrépartiet i norra hörnet är utformat i granit med två kraftiga valv som delas av en jordglob i sten. Jordgloben var Lithografiska ABs varumärke. Den stora porten har en kraftfull utformning med tjärade stående plank och kraftigt smide. Inne på gården, mot den långa östra väggen, med skyddat klimat, gjordes det möjligt att spaljera päron och vinstockar.
Utmed Promenaden ligger en lägre länga som inrymde stall, garage, vaktmästarbostad och förråd. Numera finns här Norrköpings biologiska förening med en fin samling uppstoppade djur, huvudsakligen fåglar, och en herbariesamling.
De två flyglarna med trapphus som krönts med tornhuvar ger en särskild karaktär åt anläggningen. Även skorstenen har fått en medveten form och de många fönstren bidrar till det monumentala och stränga uttrycket.
Lithografen är sedan 1997 byggnadsminne och klassad som en ”synnerligen märklig” byggnad. Idag inrymmer den bland annat Sjöfartsverket och ägs av Mattssons Industrifastigheter AB.
Strömsholmens restaurang

Foto: turistnorrkoping, Stadsbiblioteket, Norrköpingsrummet
Stadsläkare Per Wilhelm Bergsten umgicks i de kretsar som hade inflytande i staden. Familjen Swartz tillhörde samma grupp. Av fabrikör Pehr Swartz fick Carl Bergsten uppdraget att rita en sommarrestaurang på Strömsholmen i Motala ström i centrala Norrköping. Restaurangen stod färdig 1906.

Foto: turistnorrkoping, Strömsholmen med Roddklubben
Det var holmens långsträckta form som bestämde byggnadens placering. Här vände Bergsten de förnämligaste lokalerna: matsal, café och parkservering, runt en gemensam förgård som bildade entrén till hela anläggningen via en nybyggd bro.
Fasaden var av stolpvirke med spontad brädpanel. Om interiören skrev arkitekten att stor omsorg hade lagts ned på färgsättningen så att ”färgstämningen” ej blivit störande. Entrén hölls i ljusgrått och vitt med blåviolett linoleummatta på golvet. Kaféet fick en orangegul väggton och svarta schablonmålningar i taket. Detta var rummet med de märkvärdiga stolarna ! Golvet var grönt. Belysning, dörrbeslag och möbler var förstås särskilt komponerade för Strömsholmen.
Köket brann 1936. Därefter stod anläggningen och förföll till in på 1940-talet, då den slutligen revs.
Skandinaviska Kreditaktiebolaget, Norrköping
I ett hörn utmed Drottninggatan ligger ett märkvärdigt hus. Det är en bank från förra sekelskiftet med en fasad som bjuder betraktaren på ett äventyr i den nya tidens stil och material. Huset som stod färdigt 1908 tillhör Carl Bergstens bästa och intressantaste byggnader. Det ritades för Skandinaviska Kreditaktiebolaget i wiensk jugend med nationalromantisk touche.

Foto: turistnorrkoping, Tyska torget
Bankerna valde de bästa lägena, så också i Norrköping. Här blev Tyska torget det nya finansiella centrum som det moderna Norrköping behövde. Torget hade tidigare dominerats av Hedvigs kyrka från 1700-talet. Den hamnade nu i bakgrunden av bankpalats, stora hotell och den nya administrationens palats: Rådhuset, ritat av Isak Gustaf Clason 1913.

Foto: turistnorrkoping, Norrköpings Rådhus
Massiv byggnad full av detaljer
Byggnaden gör ett massivt intryck men ju mer vi tittar desto fler detaljer upptäcker vi. Banken har ett majestätiskt rundat hörn uppburet av en stålbalk. Entrén på hörnet vaktas av två kattdjur av Tore Strindberg. Bottenvåningen i natursten inrymde den ursprungliga banklokalen.
De övriga våningarna är i handslaget tegel med betong, kakel och putsade detaljer. Dessa våningsplan upptogs av kontorsrum tillhörande banken och bostadslägenheter. Bankdirektörens våning har en kraftfull balkong i natursten ut mot Drottninggatan. De ljusa kolonnerna på balkongen har små knoppar upptill, ett särdrag för Carl Bergsten. Fönstren är dekorativa med spröjs i många varianter. Varje våning har en egen spröjsordning.

Foto: turistnorrkoping, Tyska torget
Fasadutsmyckningen är varierad – här finns mönster i teglet, kakelplattor i vitt och blått, mandorlaformer och slingor i putsen. När vi passerat kattdjuren i entrén befinner vi oss i en kakelklädd nisch med en romantisk fontän i huggen sten där vattnet ska rinna från en liten lemur i väggen. Inne i trapphuset finns utsmyckningar i kakel, smidesräcken och blyinfattade fönster. Lyktorna på hörnet är dramatiska och kraftfulla.
Källor: Konst och miljö S:t Olofsskolan i Norrköping, Ulla Tham (1989), Lithografen 1909-1911, Carl Bergsten – en arkitekt och hans former, Bonnie Festin
AP/LDm
Så fint att ni skriver om den fantastiska arkitekturen i Norrköping.
E B Hatz
Lyktorna är borta! Var är dessa ovärdeliga artifakter?
Fin artikel, tack för det.