Arkitekt Knut Pihlström

Knut Pihlström 1875-1940

En av de allra ståtligaste gamla textilbyggnaderna är den, som reser sin magnifika fasad mot Bredgatan i korsningen med Garvaregatan. Detta är gamla Törnell & Ringström, idag föremål för detaljplanearbete. Bostäder kan bli den nya tidens lösning för fastigheten.

Foto: turistnorrkoping, Bredgatan

Förslaget till detaljplan är nu på väg att ställas ut. Där prövas fastighetens lämplighet för bostäder, kontor liksom sådant som hantverk, handel och kultur. Enligt gällande stadsplan från 1942 är det annars industriändamål, som det ska handla om.

Byggnaden är i själva verket två, något som framgår även av färgskiftningar i teglet. I själva gatukorsningen kan man också notera en liten avfasad hörneffekt längst ner på byggnaden.

Foto: turistnorrkoping, Bredgatan

Den äldre delen är den närmast Strömmen, från 1909, men såpass bra gick fabriken att den åren 1919-21 fullbordades med sin mer monumentala del, den som utgör Garvaregatan 8. Detta trots att det är mot Bredgatan, som den vänder sin storståtliga fasad, upptill övergående i ett mäktigt rundat krön.

Arkitekt var Knut Pihlström, som svarade för både det ena och det andra i den här tidens Norrköping. Här huserade alltså Törnell & Ringström, med anor från 1897 och i sin slutliga form tillkommet efter en sammanslagning år 1905 av två textilföretag.

Foto: turistnorrkoping, Garvaregatan

Om interiören kan man läsa i en Norrköpingsbeskrivning från år 1935 att ”Fabrikslokalerna äro ljusa och rymliga och uppfylla alla de krav, som kunna ställas på fullt tidsenliga och moderna lokaliteter”.

Här tillverkades olika slags tyger, en produktion som fortgick fram till år 1967. Därefter, och fram till slutet av 1990-talet, blev det centralarkiv.

Så här på planeringsstadiet tänker man sig eventuellt småbutiker ut mot Garvaregatan, och gärna kafé i huset, kanske även någon restaurang. I så fall ut mot Strömmen och med uteplatser i den attraktiva miljön där.

Det noteras att våningsplanen är öppna och ljusa, med stora fönsterpartier. Det ger möjlighet till planlösningar för stora, öppna, rymliga lägenheter. De översta planen har karaktär av ateljé. I forna vävsalen har funnits takfönster, som kan vara snyggt att i viss mån återskapa.

Foto: turistnorrkoping

Utanför sluttar marken brant från Garvaregatan ner mot Strömmen. En liten park med olika slag av lövträd fyller slänten.

I Norrköpings kommuns bebyggelseinventering från år 1995 har hela fastigheten placerats i högsta bevarandeklassen. Det innebär att eventuella förändringar måste ske med mycket stor varsamhet.

Traktens historia är mycket gammal, detta är en del av det medeltida Norrköping. Före Törnell & Ringström fanns här små byggnader, och ner mot Strömmen bland annat något som kallades Malcolms ångtvätt. En 1800-talets värld, som levde kvar några år in på det följande århundradet, men då raserades. Förutsättningen för den omstöpningen var framdragandet av Garvaregatan. I alla tider hade den nått sitt slut i Bredgatan, men under åren 1904-05 förlängdes den fram till Västgötegatan. Snart tronade här i stället nya mäktiga textilfabriker, förutom Törnell & Ringström också Nyborgs, här mellan Garvaregatan och Strömmen.

Jugendfasad i nygammal skepnad

Då de stod färdiga 1905 beskrevs de som ett verkligt storstadspalats …”hvilket med sina fem våningar i höjd överträffar den snedt på andra sidan gatan liggande S:t Olai kyrka”. Här åsyftas de hus som återfinns vid Knäppingsborgsgatan, med adresserna 9-11. Sedan en tid tillbaka är fasad och balkonger restaurerade. Balkongerna började vittra, armeringsjärnen rostade sönder och de hade även en del sprickor i fasaden.

Foto: turistnorrkoping, Knäppingsborgsgatan

Kontakt togs med en specialist och sommaren 2000, satte arbetet i gång, då bland annat betongen till balkongerna göts i lager på lager.

Just de inbyggda balkongerna har under årens lopp kommit att bli något av ett kännetecken för den aktuella jugendfasaden. ”Husen är ganska monumentala samt försedda med listverk af sten, som äfven genom utsvängningar af fasaden bildar fickliknande balkonger, eller kanske snarare loggior utanför de breda fönstren i varje matsal”, skrev Norrköpings Tidningars utsände 1905.

Utåt uppfattas det som ett hus, men vid en husesyn 1905 noterade Norrköpings Tidningar att det handlar om två, skilda åt via en brandmur. Denna har dock dekorerats bort, genom att fasaden har dragits upp i mitten.

De större våningarna ligger ut mot Olaiparken, där …”intet tyckes hafva sparats för att göra dem så trefiliga och komfortabla som möjligt”. I halvhusen inne på gården återfinns lite mindre lägenheter.

Det är emellertid främst den genuina jugendfasaden ut mot Knäppingsborgsgatan som utgör ett dominerande inslag i stadsbilden kring Olaiparken.

Byggherrar var juveleraren Th Petersson, byggnadsingenjören Filip Hultgren och nybygget uppfördes på den så kallade Wockatzka gårdens tomt.

Arkitekten bakom verket var Knut Pihlström, verksam i Norrköping från förra sekelskiftet och ett par decennier framåt.

Foto: turistnorrkoping, Nygatan

Knut Pihlström ritade ett flertal hus i staden, bland annat de så kallade engelska radhusen på Nygatan i närheten av Nya Parken, (f d Idrottsparken), det tidigare Systembolaget på Prästgatan och Norrköpings barnkrubba på Sandgatan.

Foto: turistnorrkoping, Kastanjegården, Sandgatan

Källor: Textilen: Törnell & Ringström, Artikel av Jan Nordström, Folkbladet 060124, Jugendfasad i nygammal skepnad, Artikel av Lasse Södergren, Stolta Stad, Norrköpings Tidningar 010113

A.P/LDm

Tillbaka

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s