Statustecken vrider sig i vinden

Foto: turistnorrkoping

Från renässansen blev vindflöjlar och tornspiror allt vanligare. De anses ha varit viktiga statussymboler men även de från senare tid kan ha något att berätta.    

Från 1500-talet och framåt ser man dem allt oftare.     

Dekoren består ofta av drakhuvuden och andra djurfigurer men även ägarinitialerna och årtal kan ses på flöjlarna. Tuppar som symbol för det kristna budskapet sitter på kyrktorn. Det oftast genombrutna arbetet är utfört i smide. En vindflöjel är fritt rörlig runt en vertikal axel genom sin tyngdpunkt. Därmed kan den anses som ett av de äldsta meteorologiska instrumentet då den visar vindriktningen. De flesta härrör från slutet av 1800-talet och en bit in på förra seklet. Ett stort antal återfinns på fabriksbyggnaderna i industrilandskapet.    

Hedvigs kyrkängel bär dock på årtalet 1750.  

Foto: turistnorrkoping, Spira Hedvigs kyrka

Öppna ditt fönster mot världen 

Foto: turistnorrkoping

Fram till funktionalismens genombrott på 1930-talet kan fönster sägas följa den mångfald av byggstilar som finns.    

Då var det ett hantverk där glaset formades för mun och hand och rutorna innefattades i ett spröjsverk.    

Överfönster som dekorerar fönstren på hus från förra sekelskiftet, ut mot omvärlden.    

Mycket kan berättas om ett hus eller en miljö utifrån ett fönster tillsammans med övriga detaljer. Genom att titta på de fönster som ingår i byggnaderna i innerstaden går det att placera in de senare i rätt tidsperiod.    

Tegelborgen i kvarteret Mjölnaren    

Ursprunget på kvarteret Mjölnaren går tillbaka till tidig medeltid. En medeltida kyrkogård som antagligen tillhört S:t Gertruds kapell har vid arkeologiska utgrävningar hittats.    

Till området hör även uppgifter om en borgarhög och i samma kvarter restes på 1660-talet ett vårdtorn som i sin tur gav grannkvarteret dess namn.    

Ursprunget till Norrköpings Weckotidningar grävdes fram häromåret. Under ledning av Adolf Fredric Raam etablerade sig tidningen 1786 i kvarteret Mjölnaren och den epoken sträckte sig fram till 1918. Sedan ett par decennier är större delen av kvarteret bortschaktat.    

Genom sin historia och sitt läge i industrilandskapet är det ett hus som är utmärkande. Huset uppfördes av textilfabrikören Rickard Wahren under åren 1890-1891 som kontor och magasin. Byggmästare var C J Andersson som också under flera år var aktiv i styrelsen för Byggmästareföreningen i Norrköping.     

Den 18 februari 1895 drabbades fabriken på Smedjeholmen av en omfattande brand men en ny fabrik byggdes upp per omgående. Det var stadsarkitekten Karl Flodin som ritade det nya kontorshuset. Han ritade även en del fastigheter privat. Den speciella stilen går under benämningen tegelborgsromantik som hämtade förebilderna från Centraleuropa.     

1908 övertogs huset av Norrköpings Tricotfabrik sedemera Westerholms Tricot som flyttade in med sin produktion.     

Arkitekten Werner Northun genomförde en ombyggnad något år senare där vindsvåningen inreddes och man tog upp ett större fönster.     

Målarmästaren Weine Örtegren tog över fastigheten 1963 och drog då in fjärrvärme som ersatte de ångpannor, två stora och en mindre som tidigare värmt upp huset. Fastigheten blev därmed den första norr om Strömmen med fjärrvärme. Weine Örtegren har med stark känsla för husets historia även restaurerat interiören. Ett smått fantastiskt trapphus med slingermönster och kryssvalv som för tankarna till en gotisk katedral.     

Förstorade brevhuvuden från föregångarna i fastigheten R Wahren AB och Westerholms Tricot pryder väggarna i trapphusets övre del. De är målade av dekorationsmålaren Bertil Bahlner.     

Förutom Weine Örtegren och hans fastighetsförvaltning finns idag Medborgarskolan, en ingenjörsfirma och Rune Lagers dansinstitut i byggnaden. Det kulturhistoriska värdet på tegelborgen är så högt att den inte får rivas.  

Ska Druvan vakna till liv snart ?    

Foto: turistnorrkoping, Druvan

Den klassiska byggnaden (numera Folktandvården) ruvar på minnen från fornstora dagar. På det lokala planet var Druvan en välbesökt svängkrog.     

Med sin utmärkande tempelfasad, ritad av arkitekten Kjell Westin och invigd 1929. På festvåningen i den u-formade byggnaden fanns väggmålningar av konstnären Einar Forseth och i nedervåningen av konstnären Yngve Lundström. Som granne hade krogen en systembutik. En populär trädgård fanns också där gästerna kunde avnjuta maten till smäktande stråkar eller tonerna av dragspel.     

Sedan lång tid tillbaka hade det funnits en krog på platsen som hette Skuljons. På 1870-talet talades det om ett smutsigt och illaluktande ställe med både trasiga och smutsiga figurer.     

Moa Martinson skildrade Skuljons som en krog där arbetarna från hamnen och stadens fabriker söp upp avlöningen.     

Det tog lång tid för nya Druvan att tvätta bort det gamla dåliga ryktet men därefter var krogen en av de mest populära. En finare matsal en trappa upp och en tredjeklasskrog i gatuplan.     

På 1950-talet byggdes Druvan om till en bierstube med namnet Galejan. Då flödade bayerskt öl ur kranarna och stadens ledande herrar sågs i premiärvimlet.     

I slutet av 1970-talet slutade ölen att rinna och Druvan stängdes.     

Fastighetsägaren Skanska har satsat på yttre renovering och det är den värd, detta vackra exempel på 1920-talsklassicism med den charmfulla trädgården.  

Lyft blicken, se stenstadens alla detaljer    

Foto: turistnorrkoping, Sandgatan – Tunnbindaregatan

En stad är vad den är… eller kanske vad vi gör den till och hur vi förhåller oss till den. Stadens byggnader, dess gator och dess betong står också för någonting. Formade av människans hand och kan berätta mycket om den samtid under vilken de byggdes.     

Så är fallet med den bebyggelse från 1800-talets senare hälft och framåt som kom att uppföras i Norrköping. Efter Stockholm, Göteborg och Malmö den största sammanhängande i landet. Hand i hand med det storindustriella uppsvinget gick stenstadens födelse i Norrköping. Stora hyreshus byggdes, där man blandade friskt med de historiserande byggstilarna. I de stora palats som uppfördes manifesterades stadens välstånd, exempelvis vid Tyska torget.     

Foto: turistnorrkoping, Sandgatan - Tunnbindaregatan

Även stenstadens detaljer har något att berätta om byggherrens ställning och välstånd. Ett exempel är huset i hörnet av Sandgatan – Tunnbindaregatan som uppfördes vid sekelskiftet av textilfabrikören Fredrik Nyborg efter ritningar av arkitekten Werner Northun. Huset är ett av de absolut finaste exemplen på nyrenässans i Norrköping. Arkitekten lekte med stilarna.     

De små, små detaljerna ser vi för det mesta inte. De bara finns där, men ögat ser inte det vackra, det fula, det lustiga eller det uttänkta. Ett sätt att skärpa blicken är att avgränsa synfältet, som med en kikare eller kamera.  

Källa: Stolta stad, Mellan promenaderna, Lasse Södergren (2002)  

Linghallen  

Foto: turistnorrkoping , Linghallen

Linghallen, Södra Promenaden 74, uppförd 1925 i 20- talsklassicism av arkitekten Torben Grut.     

Utmärkande kännetecken är de doriska pilastrarna som inramar porten i gavelns tempelfasad, där tympanofältet har ett halvrundfönster. En löpande hundfris dekorerar pilastrarnas överliggare. Långsidorna moduleras genom kraftigt förkroppade lisener.     

Väggfälten är dekorerade med festonger som placerats under de högt placerade rektangulära fönstren.     

Byggnadsstilen kallas för ”Swedish Grace” och innebär att byggnader uppföres i en stram enkelhet och oftast med ljusa färger.     

Linghallen har fått ÖIF:s riksidrottsmärke på sin vägg.     

Källor: Norrköpingsrummet i Norrköpings stadsbibliotek, Olika artiklar 

Norrköpings Rådhus byggdt 1907-1910  (Återgett på gammelsvenska)

Foto: turistnorrkoping, Norrköpings Rådhus

”På hvad ställe eller när man först byggt Rådhus för stadens behof, kan man icke med visshet säga”, men den 28 juli blef detta rådhus lågornas rof. Gambla documenter och handlingar gick därmed förlorade. Den s k Gillestufvan eller Gillehuset vid Gamla torget uppläts därefter till rådhus som år 1719 ödelades af ryssarna. År 1724 påbörjades ett nytt rådhusbygge men till följd af penningbrist dröjde det i 10 år (1734) innan byggnaden blef fullbordad. Då visade det sig att byggnaden blef för liten. Enär flera påtänkta nybyggnader ansågs som mera nödvändiga och uppskofvet från år 1797 lät det dröja ej mindre än 93 år innan frågan ånyo skulle upptagas.

Foto: Wikipedia, Isac Gustaf Clason

Rådstugan skulle uppföras som ett rådhus i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af Professor Isak Gustaf Clason utarbetet förslag med fasader af kombinerad naturlig sten och tegelbeklädnad. (Förslag inlämnades äfven af arkitekterna Werner Northun och Carl Bergsten, hvilkas dock ej antogs). Till kommiterades förfogande skulle för byggnadens uppförande ställas ett belopp af 1.414.000 kronor, till hvilken summa kostnaden beräknats af Byggnadsingenjören Gustaf Olander. Ytterligare anslagsbehof med 275.000 kronor, sammanlagt kr 1.689.000.     

Byggnadsbeskrifning    

Byggnaden är uppförd på grundmurar af beton. Med undantag för tornet hvila dess murar på 4274 pålar som genom lerlagret nedslagits till fast botten. Pålarna äro afskurna omkring 4 m under marken i hörnet mellan torget och Drottninggatan och hafva en längd, varierande mellan 9 och 14 m. Källarbotten ligger 2,35 m öfver pålafskärningen. På 4 cylindriska betonpelare med 4,30 m/diameter, hvilka medelst s k pneumatisk grundläggningsmetod uppförts på fast botten reser sig Tornet 68 m öfver marken. Pelarne bära en med järn armerad betonplatta 2,3 m tjock, på hvilken tornets grundmurar stå. Under detta arbete påträffades på 3 m djup i leran skelettet av en säl och straxt bredvid en harpunspets af ben.     

Ofvan grundmurarne är byggnaden uppförd af tegel och täckt med svartglaserat holländskt tegel på takstolar af trä. Plåtarbeten i samband med byggnadens intäckning såsom rännor, vindskupor liksom stuprör äro utförda af kopparplåt. Tornet avslutas med en pyramidformig granithuf med en inre betonstomme, armerad med järn. Bjälklagen bestå af mot järnbalkar slagna betonhvalf, hvilkas undersida i allmänhet inbrädats och putats. För byggnadens yttre har använtds s k Helsingborgstegel af samma stora format som det tegel, hvaraf rådhuset i öfrigt uppförts, samt Västkustgranit. I det inre har Kolmårdsmarmor kommit till användning i vestibulens och hufvudtrappans golf där det bildar mönster samman med röd Ölandskalksten.     

Framtida tillbyggnad    

Rådhuset består af en hufvudbyggnad utefter torget och tvenne flyglar. Vid planläggningen har hänsyn tagits därtill, att i en framtid, om så skulle visa sig behöfligt, byggnaden skulle kunna fullföljas på södra delen af kvadraten med en stor hall förbindande norra och södra längorna.

Foto: turistnorrkoping, Norrköpings Rådhus

Byggnadens förhållande till omgifningen    

Tornet bidrager att såsom sig bör, då det gäller ett rådhus, höja detsamma öfver omgifningen.     

Byggnadens dekorativa utstyrsel

Den dekorativa utstyrseln torde icke kunna sägas vara öfverflödande. I allmänhet har man sträfvat att gifva ornamentiken någon inre mening.

S:t Olof, stadens gamla skyddshelgon tronande på tornets högsta spets till exempel samt en inskriptionstafla utanför hufvudingången med texten: ”Norrköping ödelades af fienden 1567 och 1719, af elden 1655. Staden har ofta härjats af eld och flod. Alltid har han dock, likt en fogel Fenix, med större fägring och styrka förnyat sig ur elden och askan.” 

Bland dekorativa detaljer i de stora sessionssalarna torde den af skulptören Wetterlund direkt på platsen modellerade Mosesbilden i plafonden den i Magistratens plenisal ådraga sig den mästa uppmärksamheten så som ett själfständigt konstverk af medryckande kraft och allvar.

Källor: Norrköpings Rådhus Byggdt 1907-1910, Till minne af invigningen 28 november 1910, Lithografiska Aktiebolaget, Norrköping 1910, Wikipedia

AP/LDm

 Facktermer för arkitektur

Tillbaka

2 kommentarer till Statustecken vrider sig i vinden

  1. Lars Mide skriver:

    Hej
    Då byggmästaren Gustaf Olander var min morfar vore det mycket intressant och värdefullt för mig att få ta del av eventuellt ytterligare information och historik.

    Med vänlig hälsning
    Lars Mide

    • HEJ!
      Tack för ditt intresse!
      Vi har i nuläget ingen ytterligare information om Gustaf Olander, arbetet med arkitekter och byggmästare är inte avslutat. Håll gärna ögonen på bloggen, vi lägger upp artiklar i den takt de blir färdiga. Om du sitter inne med intressant information, hör gärna av dig igen!

      Med vänlig hälsning projekt Turist Norrköping

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s