De 108 skolorna

Som det märkvärdigaste i Norrköping fram mot mitten av 1800-talet ansågs hamnen med de nymodiga ångbåtarna. Senare blev anhopningen av stora fartyg den stora turistattraktionen.

Foto: turistnorrkoping

Under århundradets slut då promenaderna växt till sig omtalades de som en sevärdhet. Norra Promenaden började anläggas 1858 och i sin fullbordan blev den 3,5 km, Europas längsta alléstråk.

Foto: turistnorrkoping, Berzeliusskolan

De som skapade mest berömmelse och även lockade internationella studiedelegationer till staden var emellertid de nya skolorna. I 1842 års svenska folkskolestadga bestämdes att varje kommun måste ha minst en folkskola. I Norrköping ansåg man att staden redan hade ett välordnat skolväsen, nämligen Swartziska friskolan och flera andra donations- och privatskolor.

Foto: turistnorrkoping, De Geersskolan

De följande årtiondena växte dock stadens skolväsen ut enormt. I mitten av 1860-talet rapporterades officiellt 108 skolor, därav 46 offentliga folkskolor, 47 privata folkskolor, ett privat småskolelärarinneseminarium, 4 privata högre flickskolor, ett handelsinstitut, en teknisk skola, ett elementarläroverk, samt ett lyceum vilket var en avancerad skola med hög terminsavgift för de förmögnas barn.

Foto: turistnorrkoping, Karl Johansskolan

Skolor kom och skolor försvann. Många privatskolor hade startats av bildade fattiga kvinnor, oftast ensamstående. Några gjorde stora insatser i fortbildningens tjänst, det stora flertalet var dock mer eller mindre undermåliga. De kommunala skolorna hade i allmänhet högre standard men de flesta av lärarna saknade utbildning.

Den stora förändringen inleds 1863 sedan staden som folkskoleinspektörer lyckats knyta till sig en följd av reformgivande och starka idealister. De rensar nu upp i den vildvuxna floran av privatskolor och rationaliserar den offentliga undervisningen. Redan under 1860-talet får Norrköpings folkskola sina första planerade skolhus, Berzeliusskolan, Hedvigsskolan och De Geersskolan.

Foto: turistnorrkoping, Lennings skola

Föregångsstad för folkskolor

Nydanare framför andra är fil dr *I A Lyttkens folkskoleinspektör från 1876 och fram till sekelskiftet. Moderna skolor byggs slag i slag, Karl Johansskolan, Oskarsskolan och Kristinaskolan. Senare tillkom som tvillingskolor, fast i skilda stadsdelar, Matteus och Gustav Adolf. 

Foto: turistnorrkoping, Frans & Matilda Bloms stiftelses flickskola

Alla uppfördes enligt en medveten social och pedagogisk plan. Skolorna skulle inte ligga inne i den solfattiga och nedrökta staden utom i en cirkel runtomkring tätbebyggelsen. Barnen skulle ut där det fanns ljus, luft och uppleva sin skoldag med grönskande parker som inramning. Därav ligger skolorna utmed promenaderna.

Foto: turistnorrkoping. Kulturskolan (tidigare Kristinaskolan)

Lyttkens hade mäktigt stöd av Erik Swartz som satt i både stadsfullmäktige och skolråd. I andra städer byggdes skolhus som stora huskolosser. Norrköpings skolor skulle vara små men välrustade och de skulle vara många. Barnen borde ha nära till sin skola, oberoende av vilken stadsdel de bodde i.

Foto: turistnorrkoping, Källvindsskolan

Skolorna försågs med de modernaste läromedel och hänsyn togs också till sådant som belysning och akustik. Från 1890 var folkskolan minst sjuårig och fri skolbarnsbespisning hade införts.

Pedagoger strömmade till Norrköping för att studera stadens folkskoleväsen. Ett tjugotal officiella besök per år finns noterade. Studiedelegationer anlände från skilda länder, en del så avlägsna som Serbien och Portugal.

Foto: turistnorrkoping, Sankt Olofsskolan

När det nya seklet inleddes var Norrköping en erkänd föregångsstad för den svenska folkskolan. Johan Bager-Sjögren som nu avlöste Lyttkens fullföljde ”Norrköpingsystemet” och genomdrev tillkomsten av den stora centralskola för administration och specialundervisning som skulle kröna verket. Det blev S:t Olofsskolan, skapad av Carl Bergsten, som med djärv originalitet förebådande en ny tid inom arkitekturen.

Foto: turistnorrkoping, Carl Bergsten,Stadsbiblioteket Norrköpingsrummet

1908 stod skolan färdig, omdiskuterad men mycket funktionsduglig. Folkskoleinspektören var docent i estetik och försåg den med fina konstverk på alla väggar. Som utvald svensk expert deltog Bager-Sjögren i flera världskongresser och presenterade där med stolthet Norrköpings skolsystem och dess målsättning: ”Längs de vackra promenaderna, vilka som en stadsmur omgärda större delen av staden, är uppförda inte mindre än 14 läroanstalter, därav 8 folkskolor. Med en befästning av detta slag har staden avsett att grunda sitt välstånd”.

*I A Lyttkens, ingen ytterligare information hittad.

 Läs mer om promenaderna i Stadens gröna minne

Källa: Wikipedia, Stad i nöd och lust, Arne Malmberg, (Texten är ett fritt utdrag ur boken)

LDm

Tillbaka