Textilarbeterskans dotter

Foto: turistnorrkoping

”Min mor var väverska under flera år på olika yllefabriker i Norrköping. Jag var hennes oäkta unge och vi skulle båda leva på hennes avlöning som var under all kritik. Vår levnadsstandard blev också under all kritik”.

Det är Moa Martinsson som berättar om sig själv och sin situation strax före sekelskiftet. Egentligen var hon döpt till Helga Swartz och född 1890 på ett soldattorp i östgötasocknen Vårdnäs. Då modern sökte sig till Norrköping för att ta arbete på en textilfabrik hade hon flickan placerad på ett barnhem i staden. Hon tog själv hand om barnet och så börjar Moas vandring i en karg och fattig omvärld.

Flera blivande författare växte upp i Norrköping den här tiden. Albert Engström hade lämnat stadens läroverk men i samma skola gick nu både Torsten Fogelqvist och Ture Nerman. Fogelqvist växte upp i Hedvigs prästgård och den lite yngre Nerman i ett bokhandlarhem på Repslagaregatan. Deras ombonade barndomsmiljöer skilde sig enormt från Moa Martinssons.

Foto: turistnorrkoping

Moas mor gifte sig och hon fick en styvfar som visade sig vara en suput och utan ansvar. Det är modern som håller familjen uppe under det ständiga kringflackandet i och runt Norrköping.

Moa bär med sig tidiga minnen från barndomen och långt senare blir de stoff för hennes självbiografiska romaner. Hon blev den första kvinnan bland de svenska proletärförfattarna som slog igenom på 1930-talet och hon nådde omedelbart en stor läsekrets.

Det blev dock en lång väg till framgången. Moas första böcker var fynd från ett lager papperslump på Holmens bruk där modern arbetade under en tid. Skolgången var oregelbunden och Moa fick arbeta hårt med självstudier.

Foto: turistnorrkoping

Utställningen i Norrköping 1906 var den största som varit i landsorten. En hel stad hade byggts upp på det ännu fria fältet mellan Östra Promenaden och Syltenberget. Högst uppe på berget låg restaurangen där den 16-åriga extra servitrisen Helga, som Moa då hette, hade bråda dagar. En afton gjorde gamle kung Oscar II ett besök på restaurangen. Han talade om rosor med den unga servitrisen. Kungen dog året därpå men blommorna lever kvar i romanen ”Kungens rosor”.

Bild: http://www.boksidan.net

1933 debuterade hon med romanen ”Kvinnor och äppelträd”, som var en statarskildring, sedan kom böckerna tätt efter varandra. Alla är skrivna med frejdigt berättarhumör och påverkade av de ständiga nya uppbrotten under barndomen. Moa Martinsson lär under sitt liv ha haft 95 olika adresser, många av dem i utkanten av sekelskiftets Norrköping.

 Läs mer om Moa Martinsson i artikeln härintill

Källa: Stad i nöd och lust, Norrköping 600 år 1984, Arne Malmberg, (Texten är ett fritt utdrag ur boken), Wikipedia, http://www.boksidan.net

LDm

Tillbaka