1700-tal

1700-talets Norrköping bar i många avseenden en lantlig prägel. Husen var till övervägande del byggda i trä med tak av torv och näver, eller tegel. Stadens hantverkare och handelsmän bodde i kringbyggda gårdar, där också deras arbetslokaler inrymdes. Jordbruk och boskapsskötsel var viktiga binäringar för stadsbon.

Bildmontage: turistnorrkoping

Efter ryssarnas våldsamma härjningar 1719 måste staden byggas upp från grunden. Den fick sin utformning efter 1640-talets plan, med raka gator och kvadratiska kvarter. Norrköping omfattade vid denna tid stadsdelarna Strand-, Dahls- och Bergskvarteren samt Norra kvarteret. Staden hade ca 6 000 invånare vid seklets början. Den svåra pestepidemin åren 1710-11 minskade antalet med minst 2 500 personer. Vid seklets mitt hade folkmängden återigen ökat till 6 000 personer. År 1800 låg siffran på omkring 8 500.

Bild från http://www.so-rummet.se, 1700-talets mode

Den industriella utvecklingen hade fått ett avbrott i samband med stadens ödeläggelse 1719, men kom igång vid seklets mitt. Textilindustrin gick in i ett expansivt skede och Drags fabriker blev vid denna tid landets ledande klädestillverkare.

Foto: turistnorrkoping, Dragsområdet

Frihetstidens regeringar stödde textilindustrin, dels ekonomiskt, dels genom olika handelsbestämmelser. Den tidigare så blygsamma tobakshanteringen utökades och ett flertal större och mindre tobaksspinnerier anlades. Petter Swartz slog sig ner i Norrköping och startade sin sedemera riksbekanta snustillverkning. Tre sockerbruk anlades vid 1700-talets mitt. Socker blev en vanligare vara i borgarhemmen.

Mot slutet av århundradet fick industrin stora svårigheter till följd av krig och sviktande konjunkturer. Etablerade företag som Holmens mässingsbruk och gevärsfaktoriet tvingades lägga ner sin tillverkning.

Handel och sjöfart gick bra under krisen och kom att bära upp ekonomin under seklets sista decennier. Båtbyggandet var inne i ett expansivt skede. När det nya århundradet bröt in, var tre varv i full verksamhet.

Foto: turistnorrkoping, Stadsbiblioteket, Norrköpingsrummet

Det sociala ansvaret kom alltmer att läggas på den kommunala förvaltningen. År 1754 stod stadens första fattighus färdigt. Ett arbetshus för de arbetslösa öppnades år 1784. Utbildningsfrågor debatterades ivrigt under seklets senare del. Flera donationsskolor öppnades, däribland Swartziska friskolan.

Foto: turistnorrkoping, Modell av Norrköping, Ca 1750 Olov Lönnqvist, Stadsmuseet

Under senare hälften av 1700-talet utvecklades ett kulturliv av offentlig karaktär. Den gustavianska tidens intresse för bildning och de sköna konsterna nådde även rikets tredje stad. Egges teater och Dahlbergska tobaksladan var livligt besökta teaterlokaler. Vid Himmelstalunds hälsokälla och brunnssalong utvecklades ett rikt nöjes- och umgängesliv.

  • 1710-11 – En svår pestepidemi minskar befolkningen med minst 2 500 personer.
  • Foto: turistnorrkoping, ur Stad i nöd och lust, Magnus Gabriel von Block

Foto: turistnorrkoping, Karta 1769, Jonas Brolin

  • 1782 – Norrköping öppnas för judisk invandring.
  • 1798 – Norrköpings första teaterbyggnad står klar på Saltängen.

Källor: Faktablad till Norrköping under 600 år, 7 april-14 oktober 1984, Norrköpings stadsmuseum, Norrköpingsrummet, Norrköpings stadsbibliotek

AP/LDm

Tillbaka

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s