Stadshus, teater, skola

Trots de ekonomiska påfrestningarna under åren omkring 1800 strävade man efter att göra staden  välutrustad och tidsenlig. Just kring sekelskiftet byggdes stadshus, ny teater och en ny skola, dessutom anskaffades nu de första textilmaskinerna. Stadshuset är alltjämt en pärla bland stadens offentliga byggnader. Det är Norrköpings officiella fest- och representationslokal, traditionsmättad och stilfull, ja kanske även avundad av andra städer som saknar en motsvarande tillgång. Stadshuset används för olika kulturella evenemang och upplåts dessutom till enskilda, som under hyfsade former vill fira jubileum eller dylikt i festligare inramning.

Bild: Wikipedia

Wett och Wapen hette sedan gammalt kvarteret väster om det tidigare Saltängstorget. Namnet lånades från ett av Karl XII:s nödmynt. Borgerskapets 24 äldste ville förvärva en byggnad åt staden ”till dess allmänna nytta och prydnad”, och tillfället kom 1779 då större delen av kvarteret blev till salu. Ägaren var kammarherre JJ De Geer som med sin ryktbara sköna Aurora levde ett högt och dyrbart liv på Finspångs slott. Det rådde också lågkonjunktur för kanoner och De Geer måste skaffa kontakter för att hålla ruljangsen i gång. Snusfabrikör Petter Swartz och hans ideellt verkande maka Brita Ryy stod gemensamt för köpet. Kammarherren och ”sköna Aurora” var övriga undertecknare av köpebrevet som onekligen visar upp en intressant namnkombination.

Bild: Wikipedia, Karl XII

På sitt sätt antyder den övergången till en ny tid. Den gamla bördsaristokratin på bruk och landsbygd trängs tillbaka av städernas förmögna borgare. Swartz och De äldste köpte snart upp hela det stora kvarter som idag upptas av stadshuset, numera nedlagda Stora hotellet och teaterområdet med mellanliggande gator. Här inrättades ett gästgiveri med stallar för 60 hållhästar och när det De Geerska huset började bli skröpligt byggdes ett nytt vackert stadshus på platsen. Arkitekt var Carl Fredrik Sundvall. Stadshuset stod färdigt 1803 och har fått behålla sin huvudsakliga karaktär trots renoveringar och tillbyggnader.

Foto: turistnorrkoping

Stadshuset som rätt snart övertogs av staden fick ett värdigt grannskap. Det äldsta huset är ”Ringborgska huset” mitt över Bråddgatan vid Strömmen som stod där redan 1784. Närmaste granne med stadshuset var gästgiveriet och på den tomten uppfördes 1857 Stora hotellet, ritat av stadsarkitekt Carl Theodor Malm. Det blev ett av de tidigaste svenska hotellen i sin klass.

Succéteater i kyrkans regi  

Redan innan stadshuset stod färdigt hade Norrköping fått en ny teater alldeles i närheten. De äldre teatrarna hade spelat ut sin roll. Initiativtagare var bland annat herrarna Kuhlman, Lindahl och Eberstein och den drivande kraften lagman John Swartz, son till Petter.

En lämplig plats hittade man i Saltängstorgets norra utkant. Tomten hyrde man av Hedvigs kyrka. Teatern öppnades för spel 1798.

Ny skola och nytt krig  

Norrköpingsborna älskade fyrverkerier och med ett sprakande fyrverkeri över Strömmen invigdes en ny fin skola. Den var ritad av stadsarkitekten Sundvall och belägen på platsen för nuvarande Kungsgårdsskolan. Det var en så kallad trivialskola men ansågs i vissa avseenden gott och väl jämbördig med gymnasieskolor.

Skolan hade endast verkat i 4 år då det åter blev krig. Det var ett krig som varade nästan ett decennium. Som alltid kom det på olika sätt att starkt påverka och prägla Norrköping. För landet i sin helhet skulle det leda till omvälvande händelser.

Bild: Wikipedia

Det började med att Gustav IV Adolf gick till strid mot Napoleon. Hans fälttåg i Tyskland misslyckades och ledde till att en stor svensk truppstyrka blev tillfångatagna av marskalk Bernadotte. Svenskarna hann fly till Lübeck och lyckades rädda över sin utrustning till ett svenskt fartyg som låg i hamnen. Det var skeppet ”Vänskapen” från Norrköping, fört av Olof Hammarsten.

Bild: Wikipedia

Kriget kom oss närmare då ryska trupper 1808 ryckte in i det svenska Finland. Ett hundratal av stadens ynglingar mönstrade då in i det så kallade lantvärnet som gick ett tragiskt öde till mötes. Många kommenderades till flottan och kom aldrig tillbaka. Köld och sjukdomar härjade bland de övriga.

Norrköping måste inrätta ett krigssjukhus. Några hundra ryska krigsfångar inkvarterades i staden och dessutom en stor trupp nyutskrivna lantvärnsmän. År 1809 fanns sammanlagt bortåt 2000 man inkvarterade därav en rysk general med 28 betjänter. Det blev en tung börda för stadsbefolkningen som redan led svårt av krigsskatter och avspärrning.

Kriget slutade med förlusten av Finland och med Gustav IV Adolfs avsättning. Nio år efter den ”olycksbådande” kröningen rullade han i en noga bevakad täckt vagn genom staden. Året därpå valdes den franske marskalken Bernadotte till svensk tronföljare och antog namnet Karl Johan.

Källor: Texten är ett fritt utdrag ur boken Stad i nöd och lust Norrköping 600 år, Arne Malmberg, Wikipedia

LDm

Tillbaka

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s