1822 Staden brinner – John Swartz tänds för staden

I mer än hundra år hade Norrköping varit förskonat från stora och förhärjande eldsvådor då olycksdagen kom den 12 juni 1822. Branden började hos bagare Nils Malmqvist vid Trädgårdsgatan mitt för Nya torget där man fortfarande odlade tobaksplantor.

Bildmontage: turistnorrkoping

Bagaren hade varit uppe tidigt och kanske eldat i ugnen extra kraftigt med tanke på myndigheternas påbud nyligen att brödet måste hållas väl gräddat. Hur som helst började hela bageriet brinna klockan halv sex på morgonen. Elden spred sig till skeppare Malmgren i granngården, en stark nordlig storm förde sedan eldflagor till ett hus vid Repslagaregatan, fyra kvarter längre söderut. Branden utbredde sig från två eldhärdar i områden med trähusbebyggelse. Genom en långvarig torka hade husen blivit så lättantändliga att de ”utan tillkomst av eld antändes”. Släckningsmanskapet kunde snart inte uthärda hettan och måste i några fall överge sprutorna som fattade eld. Medan branden spreds alltmer i stormens riktning klämtade klockorna oupphörligt i stadens kyrktorn, men till sist antändes också dessa. Sedan klockstapeln vid S:t Johannes kyrka brunnit ned spreds elden till stadstornet. Endast Hedvigs kyrkas klockor fortsatte klämta ihållande. Branden gick fram med sådan förödande hastighet att alla måste inrikta sig på att rädda liv och ”vad som skyndsamt kunnat bortföras”.

Foto: turistnorrkoping, Norrköping brinner, Björn Helmfrid

Mot kvällen anlände 100 livgrenadjärer i ilmarsch från sina arbetsplatser vid Göta kanal, men de kom för sent för att stoppa förödelsen. Katastrofen var ett faktum. De södra och östra delarna av staden omfattande 48 kvarter med 358 gårdar och hus låg helt i aska. Av Norrköpings 9140 invånare var plötsligt ”omkring 3500 personer förtsatta i den mest ömkansvärda belägenhet, utan tak över huvudet och utan föda för dagen”.

Av offentliga byggnader förstördes S:t Johannes kyrka, stadskyrkans klockstapel, pastorsbostället, Swartziska friskolan, ett av kronans spannmålsmagasin, en del av järnvägen och stadsskolehuset skadades svårt.

Så gott det nu gick försökte stadens myndigheter att lindra katastrofens verkningar. En hastigt organiserad ”brandkommitté” ordnade inkvartering av de tusentals hemlösa som den första tiden fick övernatta i kyrkorna. En väldig bakugn uppfördes för allmän bakning.

Bild: Wikipedia

Kung Karl XIV Johan anlände sex dagar efter branden för att uppmuntra de drabbade. Han överlämnade också 10 000 riksdaler och 2000 tunnor råg som hjälp. Insamlingar startades över hela landet och inbringade ytterligare 44 000 riksdaler. Allt detta täckte bara en ringa del av de värden som gått förlorade, uppskattningsvis en miljon riksdaler.

Katastrofens följder

Katastrofbrandens följder avspeglades långt efteråt i Sara Johanna Raams lilla tidning. Många som fått sitt lösöre räddat ut på gatan hade ändå förlorat det. Varje tänkbart utrymme måste tas i anspråk för de hemlösa, även stadens samtliga härbärgen för resande. Vintern blev påfrestande och man kunde få läsa hjärtskärande böner från ensamma mödrar med småbarn som måste bo i oeldade hus.

Foto: turistnorrkoping, Norrköping brinner, Björn Helmfrid

Återuppbyggnaden började omedelbart och det arbetades på flera fronter. Rådmannen Abraham Hornstedt verkade med stor energi för en sparbank som han ansåg borde betyda hopp och framtid för stadens drabbade befolkning. Redan på nyårsaftonen kunde han kalla intresserade till ett första sammanträde. Då kunde Norrköpingsborna också höra Nyårsringning från Stadstornet. Den silverklingande böneklockan från Johannisborgs slott hade liksom övriga klockor smälts i hettan, men de gamla klockornas samlade malm hade gjutits om till en ny stor klocka. Tornet var återställt och tornspetsen krönt med S:t Olofs yxa.

Den unge tobaksfabrikören John Swartz d y var mycket aktiv både i brandkommittén och i förberedelserna för sparbanken. Sparbanksidéen kom från farfadern Petter Swartz.

Foto: turistnorrkoping, Norrköping brinner, Björn Helmfrid

John tillhörde den tredje generationen swartzar i Norrköping. Efter utlandsstudier hade han ensam övertagit den riksbekanta snusfabriken. Han hade uttryckt sin djupa tacksamhet för dess lyckliga räddning undan lågorna och nu, 32 år gammal, kände han att han ville göra en insats, inte enbart för det gamla släktföretaget utan också för samhället. Det gjorde han också under de kommande 30 åren, fram till sin död.

Norrköpings sparbank startade 1824. Fyra dagar efter invigningen anlände kungaparet till staden. Efter en måltid i Stadshuset tog kungen vägen till de avbrända områdena där han studerade återuppbyggnaden och delade ut penningbelopp till ”blinda och torftiga personer”. Karl XIV Johan skulle under åren ofta gästa Norrköping, där han efter hand kom att räkna John Swartz som en personlig vän.

Ny förödande brand

Foto: turistnorrkoping, Norrköping brinner, Björn Helmfrid

Kungen kunde konstatera att nära 300 nya hus hade byggts tack vare statliga lån. Norrköping tycktes vara på väg att repa sig oväntat snabbt, såvitt ingenting oförutsett inträffade. Det gjorde det dessvärre. Endast fyra år efter den förra branden härjades staden av en ny storbrand.

En aprilkväll brann stadsdelen Nordantill. Elden började i handlande Juhlins gård i kvarteret Haken vid Kungsgatan där ett ljus hade glömts i en vagnbod. Stadens hästdragna sprutor var snabbt på plats men då stod redan flera stora hus i lågor, bland annat den välbyggda Ebersteinska gården. Elden spreds i norr och öster men söderut lyckades man hejda den i linje med Garvaregatan. Släckningsarbete pågick i tio timmar och under svåra förhållanden i nattmörkret. 17 tätbebyggda kvarter lades i aska och 2000 människor stod utan tak över huvudet. Efter den nya branden gick återuppbyggnaden trögare och årtionden framåt kunde man se ödetomter i den härjade stadsdelen.

Bildmontage: turistnorrkoping

Hjälp gavs också denna gång och säkerhetsbestämmelserna skärptes. Brandförsäkringarna ökade så att Norrköping kom att ligga främst i landet. Trähus förbjöds och korsvirkeshus blev vanliga. De som hade råd byggde stenhus. John Swartz utvidgade sin fabriksrörelse och skapade den stilrena gatufronten mot G:a Rådstugugatan som ännu bevarats. Flera av de vackra husen vid Gamla torget byggdes den här tiden.

Norrköping utvecklades snabbt på flera viktiga områden. Sparbanken kunde redan efter sitt första år räkna 2300 konton och ansågs föredömlig i landet.

Ett nytt fattigvårdsreglemente fastställdes sex år före den allmänna svenska förordningen och helt i linje med denna. Det blev Swartz som organiserade fattigvården.

Ett nytt lasarett uppfördes i kvarteret Varvet. Swartz ville ordna en vattenledning från fallen vid Drag – Gryt till Gamla torget och gjorde ett djärvt försök med genomborrade stockar. Det blev misslyckat men han stod själv för kostnaden. En vattenkonst avsedd för torget måste magasineras tills staden fick sitt vattenverk genom donation 1875. Då placerades den delfinprydda swartziska fontänen i Järnvägsparken, mitt emot Centralstationen, där den fortfarande pryder sin plats.

Foto. turistnorrkoping

Som talman i Borgerskapets äldste var Swartz värd vid högtidligheten då Göta kanal invigdes 1832. Kungaparet och kronprinsparet var hedersgäster i Stadshuset bland 700 inbjudna.

Bild: Wikipedia

Fem år senare invigdes något mindre pompöst den nybyggda ”Prins Oscar Fredriks bro”. Kronprinsparet var närvarande med den då åttaårige arvprinsen, Oscar II. Det var alltså han som gav namn åt den vackert välvda bro som ersatts med nuvarande Saltängsbron.

Karl XIV Johan får staty 

Foto: turistnorrkoping, Karl Johans park

Mot slutet av sin regeringstid mötte den åldrande Karl XIV Johan allt starkare kritik. Den växande liberala oppositionen betraktade honom som reformfientlig och reaktionär. Hans försök att hårdhänt undertrycka yttrandefriheten hade i Stockholm lett till svåra kravaller. Ute i landet övervägde dock känslorna av beundran för kungen och de kom till uttryck då han avled 1844.

I Norrköping hade Karl XIV Johan en känslomässig förankring som kanske ingen annanstans i Sverige. Han hade på alla sätt gynnat staden, alltifrån kraftfulla stödåtgärder till tämligen frikostiga stipendier åt skickliga textilarbetare. Nu ville kungens store beundrare och vän John Swartz resa en värdig staty över honom. Han startade en insamling där 1200 Norrköpingsbor tecknade små eller stora belopp, själv gav han 2000 riksdaler. Uppdraget att göra statyn fick professor Ludwig von Schwanthaler i München. Det färdiga verket fick sin placering på Saltängstorget som därmed sitt namn ändrat till Karl Johans park. Statyn avtäcktes under stora högtidligheter 1846. Några år senare fick Stockholm en staty av Karl Johan till häst.

Foto: turistnorrkoping, Karl XIV Johan

John Swartz ägnade sig med sedvanlig uppslagsrikedom och energi åt nya uppgifter. Han lyckades efter experimenterande framställa koks ur stenkol, vilket Vetenskapsakademien fann högst intressant. Det hela ledde till att Norrköping kunde genomföra gasbelysning före Stockholm. Sina sista år verkade Swartz framgångsrikt för en järnväg mellan Norrköping och Linköping. Den skulle ha blivit landets första men planerna stoppades då Swartz avled på sin 63-årsdag 1853. Dödsorsaken var kolera.

Foto: turistnorrkoping

Källor: Stad i nöd och lust, Norrköping 600 år 1984, Arne Malmberg, (Texten är ett fritt utdrag ur boken), Wikipedia, norrkoping.se

Nutid:

Fynd görs i kvarteret Spinnrocken

Det hittills äldsta kritpipsfyndet i Sverige, källare från 1700-talet, ostindiskt porslin och gamla odlingsbäddar. Det är något av det som arkeologerna från Riksantikvarieämbetet Öst i Linköping har grävt fram i kvarteret Spinnrocken, bakom varuhusen i Norrköping. Enligt experter på området är kritpipan sensationell, det äldsta fyndet i sitt slag i Sverige. Så sensationell att den inte längre förvaras vid grävområdet. Kritpipan är tillverkad i London i slutet av 1500-talet och har på något sätt nått sin väg till staden Norrköping.

En del av stadsjorden

Det är väldigt spännande, säger arkeologen och grävledaren Karin Lindeblad, och den väcker verkligen funderingar. Hur har den hamnat just här? På 1600-talet var kvarteret Spinnrocken inte bebyggd utan var en del av stadsjorden och brukades som åkermark. Men under 1700-talet blev området en del av den bebyggda staden och här gick den gamla stadsgränsen snett österut. På 1700-talet utgjordes själva gränsen av ett staket eller plank, med tullarna i norr, söder och väster. Den äldsta kartan med tomter är från 1728 och den visar att kvarteret var indelat i 18 jämförelsevis små tomter.

Odlingslager

Fynden så långt visar att det rörde sig om köksträdgårdar och odlingsbäddar inne i själva kvarteret med husen ut mot gatorna. Just där arkeologerna gräver ägdes tre tomter då av en murarmästare Nils Björnsson, änkan efter en Anders Sundgren, en brännare vid namn Nils Månsson och kyrkodrängen Christoffer Hammar. Vi kan se att det rörde sig om ganska enkla hus och vi ser också att där finns odlingslager därunder. Men vi vet inte än om det rör sig om egna köksträdgårdar eller om det är spår av den gamla stadsjorden.

Ostindiskt porslin

Förutom det sensationella kritpipsfyndet består fyndmaterialet av keramik, glas, brynen, nålar och obrända djurben. Keramiken dateras till 1600- och 1700-talen och där finns bland annat fajans från Marieberg och importerat ostindiskt porslin. Något som skulle kunna tala emot att det rörde sig om enklare förhållanden. I en av källarna från 1700-talet har man i uppbyggnaden även använt sig av det som ser ut som en bit av en äldre gravsten, med bokstäver ingraverade. Ett liknande fynd återfinns i en annan källare.

Stadsbranden 1822

Den stora stadsbranden 1822 satte sina tydliga spår i kvarteret, som helt raderades ut. I grävningsschakten ser man spåren av branden i form av en svart nivå i marken. Det bodde 198 personer i kvarteret och det talar för att man bodde ganska trångt, säger Karin Lindeblad. Och samtliga blev hemlösa vid branden. I kvarteret ska Fastighets AB L E Lundbergs bebygga det som under flera decennier har varit parkering. I planerna ingår även att riva det befintliga hyreshuset ut mot Hötorget. Den arkeologiska undersökningen pågår i ytterligare två veckor.

Källor: Norrköpings Tidningar 28/10 2010, http://www.folkbladet.se/nyheter/norrkoping/artikel.aspx?articleid=5318699

LDm

Tillbaka

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s