Del 6, Tesdorpfska huset

I början av 1900-talet beslutade man i princip att Gamla Rådstugugatan i Norrköping skulle breddas på den östra sidan. Detta beslut kom, i praktiken, att sättas i verket väldigt långsamt och hade på 1960-talets slut till stor del inte genomförts.

Den yttersta konsekvensen av gatubreddningen skulle bli att det så kallade Tesdorpfska huset vid Gamla Torget måste rivas. Enligt 1952 års generalplan för innerstaden skulle byggnaden visserligen stå kvar, men det hade framkommit förslag om en ändring av planen, som innebar att huset skulle bort.

Foto: turistnorrkoping, Tesdorpfska huset

Varför bestämde man då att man ville behålla detta hus? Jo, för om det revs skulle Gamla Torgets vackra och enhetliga 1800-talsmiljö spolieras totalt. Det var en kulturell tillgång för staden som man inte hade råd att mista.

Fastigheten eldhärjas

Den stora brand, som ödelade ett fyrtiotal kvarter i Norrköpings södra och östra delar år 1822 hejdades vid Gamla Torget, men förstörde helt bebyggelsen i kvarteret Gripen närmast öster om torget.

Foto: turistnorrköping, ur Norrköping tidningars väggalmanacka 2008

Tesdorpfska huset med adressen Gamla Rådstugugatan 33 är beläget på tomten nr 1 i kvarterets sydvästra del, vars tomt nu också innefattar en äldre tomt, nummer ”af 2”, utmed samma gata. Fastighetens ägare var vid tiden för branden krögaren och bryggaren Carl Georg Åberg. Efter några år sålde han den ödelagda tomten. Med fastighetens nya ägare, Carl Härnström, börjar en ny tid för fastigheten vid stadens urgamla marknadsplats. Härnström, som var verksam som inspektor vid Holmens bruk, bodde inte i Norrköping utan på Svensksund i Konungsunds socken. I maj 1827 fick han lagfart på tomten nr 1, den hade en areal på 2 241 kvadratalnar. Samtidigt började han bygga på marken, sedan han fått magistratens godkännande av ritningarna till ett präktigt stenhus i två våningar och vind. Man utnyttjade sannolikt de kvarstående murarna efter det eldhärjade bostadhuset till det nya husets stora välvda källare. Lagfart till tomten nr ”af 2” skaffade sig Härnström först i början av 1832.

Vinhandlaren Johan Jacob Tesdorpf

Foto: turistnorrkoping, Johan Jacob Tesdorpf, ur Gamla Norrköpingsgårdar, Anders Törnvall

Bland hyresgästerna i det nya huset fanns redan från början handelsbokhållaren Johan Jacob Tesdorpf och hans hustru Catharina Lovisa Hamlin. Tesdorpf som föddes 1799 var av tysk härkomst och tillhörde en gammal vinhandlarsläkt i Lübeck. Norrköping hade sedan mycket länge handelsförbindelser med Lübeck.

J J Tesdorpf fick i januari 1829 privilegium, vann burskap, på in- och utrikeshandel i Norrköping och etablerade sig som vinhandlare och källarmästare vid Gamla Torget. Han hade framgång som traktör och redan 1833 var han färdig att köpa fastigheten i Gripen av Härnström för 31 600 riksdaler banco.

Det dröjde inte länge förrän den företagssamme borgaren fann stugan för trång och planerade en tillbyggnad av sitt hus. På våren 1840 anmälde Tesdorpf hos magistraten sin önskan att på tomten nr ”af 2” i kvarteret Gripen få uppföra ”en välvd källare med därovanpå en stenhusbyggnad med vind”. Av uttryckssättet att döma fäste han särskilt avseende vid att få ökade källarutrymmen, uppenbarligen för sitt omfattande vinlager. Efter en tid kom han på en bättre idé, eftersom han på hösten samma år begärde, och fick, magistratens godkännande av ändrade byggnadsritningar. Ritningarna gick ut på att tillbyggnaden skulle uppföras i två med vind eller, som han skriver, ”lika hög som förutvarande boningshus av sten, vilket med nybyggnaden kommer att utgöra ett helt”.

Genom tillbyggnaden 1840 fick Tesdorpfska huset, som det kom att kallas, i stort sett sitt nuvarande omfång. Utseendet undergick dock en avsevärd förändring 1853. J J Tesdorpf fick nämligen i juni det året magistratens tillstånd att på fasaden mot torget ”anordna ornamenter samt tillbygga en front d´Espice”.

Foto: turistnorrkoping, Gamla Torget litografi 1876, ur Gamla Norrköpingsgårdar, Anders Törnvall

Historien om husets tillkomst är säkerligen förklaringen till att det uppvisar en viss oregelbundenhet. Om man är uppmärksam finner man på fasaden mot Gamla Torget att antalet fönster på ömse sidor om den centrala frontespisen, som själv har tre fönster, är olika stort. Söderut, mot Repslagaregatan finns sju fönster, antalet fönster åt andra hållet, mot norr, är åtta stycken. Denna asymmetri framträder också på den bekanta litografin över Norrköping 1876, där huset är väl åskådliggjort. Under det femte fönstret från södra gaveln fanns en källarnedgång med järnportar av den typ, som fortfarande kan se prov på i staden.

Foto: turistnorrkoping, Minnestavla, Tesdorpfska huset

Denna nedgång var sannolikt placerad ungefär på mitten av det först byggda huset och där fanns en en stor skylt med en druvklase av glas, det var ju en vinhandlares hus. En annan källarnedgång tillkom under det andra fönstret åt norr från frontespispartiet räknat. Den enda huvudentrén på husets 46 meter långa fasad mot torget fanns och finns fortfarande helt nära den norra gaveln.

Herman Freese tillträder

Foto: turisnorrkoping, Herman Freese, ur Gamla Norrköpingsgårdar, Anders Törnvall

Johan Jacob Tesdorpf fortsatte med framgång sin vinhandelsrörelse, han blev en ansedd man i staden och skapade en betydande förmögenhet. Parets enda son, Peter Jakob, ville inte gå i faderns fotspår, han ägnade sig istället åt lantbruk. Det var i stället mågen Herman Freese, född 1822, som fick bli kompanjon när Tesdorpf blev äldre. Freese var gift med den näst äldsta dottern Amalia sedan 1861. När J J Tesdorpf förstod att hans dagar var räknade överlät han hela rörelsen till Freese och sitt första handelsbiträde som hette Frans Alderin. Efter Tesdorpfs död i november 1863 fortsatte Freese och Alderin att driva rörelsen i bolag under den gamla firman namn. Från de Tesdorpfska arvingarna fick de även var sin hälft av fastigheten vid torget.

I bouppteckningen efter den gamle vinhandlaren upptogs fastigheten med ett taxeringsvärde av 81 400 riksdaler.

Det fanns ytterligare en vinhandlare Tesdorpf vid Gamla Torget vid denna tid, det var Franz Heinrich Tesdorpf som var brorson till Johan Jacob.

Ett välförsett lager

Handelsrörelsen i den Tesorpfska husets ”försäljningskällare” avsåg inte enbart alla sorters viner utan även spirituosa, som brännvin, genever, skotsk whisky, armagnac och konjak. En låda med 12 buteljer ”äkta god congnac” kostade enligt firmans annonsering i början av 1870-talet endast omkring 30 kronor.

Sedan Frans Alderin avlidit i början av 1878, ärvdes hans andel i fastigheten av hand hustru Hanna Alderin och en omyndig son, som också hette Frans. Herman Freese fortsatte vinhandeln med den äran, liksom sin svärfar innan honom blev han en ansedd man i staden. Under 1880-1885 var han betrodd med befattningen som politierådman i staden. När han gick bort i januari 1895, efterlämnade han en betydande förmögenhet. Behållningen i boet uppgick till 318 254 kronor.

Det stora lagret av vin och sprit fick inte plats i fastigheten i Gripen utan mycket förvarades även på andra håll i staden. Dess värde uppskattades till 109 000 kronor. Vinhandeln sålde inte bara starka drycker utan även till exempel körsbärssaft och krusbärsvin till facila priser. En köpare med mera avancerad smak kunde köpa en flaska Hennesy cognac för fyra kronor och femtio öre, medan den enkle medborgaren fick en liter ”äkta sädesbrännvin” för omkring 65 öre.

Foto: turistnorrkoping, Tesdorpfska huset före 1930, ur Gamla Norrköpingsgårdar, Anders Törnvall

Herman Freeses arvingar

Änkefrun Amalia Freese (1841-1922) fick 1896 den Alderinska hälften av handelsfastigheten och fortsatte efter makens död med affärsrörelsen. Av de sex barnen gick sonen Georg Ferdinand i faderns fotspår och blev vinhandlare. Han hade redan innan faderns död blivit delägare i rörelsen, som därefter drevs med framgång ända till handeln med vin och sprit blev förstatligat under 1900-talets andra decennium.

Grosshandlare Carl Kalin

Foto: turistnorrkoping, Carl Kalin, ur Gamla Norrköpingsgårdar, Anders Törnvall

Från de många arvingarna efter Freese övergick fastigheten nummer ett i kvarteret Gripen i slutet av 1929 till grosshandlare Carl Kalin (1879-1960). Han lät under 1930-1931 ändra husets fasad mot Gamla Torget, källarnedgångarna sattes igen. Detta skedde i samband med att källarlokalerna inreddes till bowlinghall. Bowlinghallen flyttades till Folkets hus på 1950-talet och valven återställdes i ett ursprungligare skick.

Som tidstypiskt för byggnadssättet under 1800-talets förra hälft, är huset utan motsvarighet i Norrköping och omistligt för Gamla Torgets miljö.

Läs om tomtens tidigare historia i Del 5, Sagan om det gula huset

Den här artikeln är publicerad med reservation för eventuella felaktigheter och feltolkningar.

Källa: Den här artikeln är ett fritt utdrag ur Gamla Norrköpingsgårdar, Anders Törnvall, tryckt 1968

Ldm

Tillbaka

Annonser

En kommentar till Del 6, Tesdorpfska huset

  1. Ping: I Lübeck börjar vi med vinhandeln - Augustas resa

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s