Motala ström – The golden river

Norrköpings födelse kan dateras till tidig medeltid. Flodmynningar har alltid givit upphov till städer. De strida forsarna lockade med vattenkraft och fiske. Kvarnar växte fram och fiskare blev den första bofasta befolkningen. Under ett par århundraden fanns bara en obetydlig by som växte mycket sakta i skuggan av det blomstrande Söderköping.

Foto: turistnorrkoping, Stålboms kvarn

När den danske reseskildraren Christian Molberg en sommardag 1812 nalkades Norrköping över Kolmården tyckte han att utsikten var en av de skönaste i Sverige. Framför honom ligger ”den ljusa, muntra, leende slätten med den i det fjärran blå vänligt inbjudande staden. Den har ett skönt och lyckligt läge på båda sidor om Motala ström … till och med när man kommer från Stockholm måste man erkänna att Norrköping är en av de vackraste och bäst bebyggda städerna i Sverige. Med rivande fart flyter den breda Motala ström genom staden, vilken upplivar och förskönar lika mycket som den befrämjar inbyggarnas arbetslust och välstånd. Denna älv är en av de mest betydande och bredaste i Sverige och den gav mig för första gången en verkligt åskådlig föreställning om en ordentlig ”flod.”

Sjövägen genom Bråviken kom vid sekelskiftet 1800 en annan berest person till Norrköping, det var den franske fregattkaptenen de Latocnay, som konstaterade att: ”Staden är väl byggd, bättre belägen än någong annan stad i Sverige, på båda sidor om en brusande ström, med vackra kajer på stränderna.”

Den vackra staden som får sitt välstånd av den stora floden, det är just den bild av Norrköping som gästande främlingar så ofta beskrivit.

Foto: turistnorrkoping, Bråviken

En nutida forskare i ekonomi har i det här sammanhanget talat om ”The Golden river” i Sverige under industrialismens frambrytande i första hälften av 1800-talet.

Kungen, kyrkan och klostren konkurrerade om fisket och det blev till sist kungen som övertog fisken i Norrköping.

Foto: turistnorrkoping

Textilens roll i Sveriges omvandling till industriland är allmänt bekant och det blir Norrköping som där tar tätplatsen. Vattenkraften är den avgörande faktorn. Stockholms ström är skön att beskåda, men den är svag och obetydlig som De Geer redan hade upptäckt. Norrköpings skummande forsar fällde utslaget och varken förr eller senare i stadens historia har privilegiet med Strömmens vatten haft en så stor betydelse.

Stadens forsar och fabriker var en av Sveriges omtalade märkvärdigheter. Men trots alla vattenhjul och dammar dominerade fortfarande det överväldigande sceneri som naturen själv danat. ”På Bergsbron höll man andan av ren förskräckelse, ty där såg man Strömmen i hela sitt väldiga majestät”.

Foto: turistnorrkoping

Vattenkraft var idealisk för att driva en spinnmaskin och det var den som inledde en revolutionerande nydaning av textilindustrin. Spinnmaskinen var länge en noga bevakad uppfinning i England. När den väl kom till Sverige var Norrköping med i leken från början. Petter Swartz och Brita Ryys söner, David och John lyckades få med sig en hem till Norrköping.

John hade fått titeln lagman som duktig svensk diplomat runt om i världen. Han tjänstgjorde bland annat i London, där han och brodern lyckats upprätta kontakt med en framstående konstruktör av svensk nationalitet. Det kan vara fråga om industrispionage, men hur som helst lyckades bröderna komma över en spinnmaskin som sannolikt måste smugglas hem till Sverige. Spinnmaskinen placerades på en klädesfabrik på Smedjeholmen i Strömmen i slutet av 1790-talet. Tillsammans med andra maskinella anordningar drev den av ett enda snurrande vattenhjul vilket väckte stor beundran.

Foto: turistnorrkoping

Det första decenniet av 1800-talet blev en nybyggarperiod då timmerbyggda fabriker startade tillverkning utmed strömmens stränder. Nu blåste friska vindar med en högkonjunktur i spinnmaskinens tecken. Det fanns i Norrköping en fin textiltradition med yrkeskunniga mästare och arbetare att bygga vidare på. Nya initiativ och tekniska förbättringar uppmuntrades av myndigheterna genom belöningar och fördelaktiga lån. De framhöll ”nyttan av mekaniska maskiner uti ett folkfattigt land” och androg gärna Söderberg & Arosenius i Norrköping som ett föredömligt exempel. Där framställdes de finaste svarta, ullblå och kulörta kläden, i oanad mängd och med ett minimum av arbetskraft.

Foto: turistnorrkoping

1832 ansåg sig länsstyrelsen kunna konstatera att utvecklingen syntes ”bereda Norrköping ett utmärkt rum bland Europas betydligaste fabriksstäder”.

Norrköpings textilfabrikörer blev alltmer internationellt inriktade och anskaffade nymodiga maskiner från Tyskland och Belgien. Utländska textilspecialister inkallades, bland annat en fransman som lärde ut konsten att taxera och sortera ull. Ett ståtligt ullmagasin uppfördes och ullmarknaderna startades och blev den stora årliga evenemang. Försök gjordes med avel av merinofår som ansågs ge den bästa ullen. Man misslyckades dock med dessa försök, eftersom fåren inte trivdes i det svenska klimatet.

Foto: turistnorrkoping, Stadsmuseet, Ullmarknad, Tyska torget

Vid halvsekelskiftet 1850 stod Norrköping för 30% av den svenska industrins samlade produktionsvärde, och det var självklart yllefabrikerna som svarade för den överhängande delen. Relativt sett hade kurvan nått en topp som aldrig mer skulle uppnås.

Källa: Texten är ett fritt utdrag ur Stad i nöd och lust, Norrköping 600 år 1984, Arne Malmberg

LDm

Tillbaka

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s