Verkstadsindustri med många sidor

När Louis De Geer och hans närmaste män en gång drog upp riktlinjerna för Norrköpings framtid som industristad så spelade textiltillverkningen en tämligen undanskymd roll. De Geer satsade främst på vapenfaktori, mässingsbruk, skeppsvarv, ankarsmedja och kopparhammare. Det brukar vi idag kalla för metall- och verkstadsindustri.

Foto: turistnorrkoping, Louis De Geer, Gamla torget

Norrköping fortsatte att utvecklas som industristad, men med textiltillverkningen som dominerande under århundraden.

Visst fanns det även verkstadsindustri i Norrköping. Varvindustrin är en av dom. Nere vid hamninloppet dånar nithamrarna mot järnplåten. Uppströms mellan broarna rasslar spinnmaskinerna, vattenfallen och hjulen brusar. Smedjor och verkstäder smyger sig in mellan fabrikskolosserna.

Foto: turistnorrkoping

1827 dök en ”mekanicus” Holz upp för att hjälpa den hitflyttade värmlänningen Carl Magnus Wetterling att uppföra en för sin tid märklig textilfabrik. Fabriksbyggnaden var av sten i fyra våningar, anlagd på en äldre kvarntomt i kvarteret Gropen, väster om Holmenområdet. Den innehöll walk, ruggmaskin, sex skrubb- och kardmaskiner, samt 13 överskärarsaxar. Allt var drivet av endast två vattenhjul via ytterst komplicerade transmissionsanordningar på långa sträckor upp genom fabrikssalarna.

I början av 1830-talet slog sig Wetterling ihop med Carl Vougt. De anskaffade den första cylinderskärmaskinen i staden, vilket fick många att följa efter. Man hade 1840 tio vävstolar i drift och 72 anställda arbetare.

Foto: turistnorrkoping

Man byggde senare till den imponerande fabriken och 1837 bereddes plats åt bröderna Malcolms första serviceverkstad.

1842 grundades Malcolms mekaniska verkstad i en stor och välutrustad fabriksbyggnad i nära anslutning till Holmens bruksbebyggelse. I verkstaden fanns smedja, svarv- och filverkstäder, modellverkstad, järn- och metallgjuteri, två turbiner, två vattenhjul och en ångmaskin.

Bröderna Malcolm hade erfarenhet från brittisk textilindustri innan de kom till Norrköping. Andrew, som var den ledande av de två, hade färska erfarenheter från Motala Verkstad och hade satt sig väl in i svenska branschförhållanden.

Han var ett mångsidigt tekniskt geni som konstruerade ett trettiotal olika typer av textilmaskiner och gjorde bärande järnkonstruktioner till nya fabriksbyggnader. Ångmaskiner och turbiner bar ofta Malcolms namn.

Förutom detta tillverkade företaget fläktar, pumpar, tryckpressar, sågverk, mejerianläggningar och lyktstolpar, bara för att nämna några andra produkter.

Foto: turistnorrkoping

Verkstaden var på toppen 1855, då även textilindustrin relativt sett visade optimala resultat.

Andrew Malcolms långa verksamhet i Norrköping avslutades i besvikelse. Trots sina tekniska kunskaper och stor arbetskapacitet gick han 1868 i konkurs. Malcolms olycka blev att han inte kunde specialisera sig. Serviceanda, mångsidighet och kanske även en bristande förmåga att kalkylera kostnader ledde till hans konkurs. Nästan alla hans fordringsägare fick betalt, men för Malcolm själv återstod knappast levebröd.

En viss konkurrens fick Malcolms 1848 av en verkstad grundad av Gunnar Welander, tidigare järnsvarvare hos Malcolms, och Gustaf Kellner som varit snickare.

Verkstaden var en storsmedja där fabrikanter kunde få sina maskiner lagade och även moderniserade. Firman fortsatte under olika ägare och den utökades med metallgjuteri, maskinverkstad och monteringshallar.

På 1880-talet började den tillverka kardmaskiner för ylleindustrin och så småningom alla slags textilmaskiner, inklusive mekaniska vävstolar.

Foto: turistnorrkoping, Kardmaskin

Fabriken som drevs med ångkraft hade i början av 1900-talet 100 anställda. Man ombildade firman till AB G Welander och Kellners maskinverkstad vid sekelskiftet. Disponent var K E Frykberg. Företaget utvecklade en betydande nordisk marknad, särskilt i Norge.

1906 flyttade verkstaden till Borgs villastad där den efter ett tiotal år övertogs av AB Priorverken, dom lade dock ner tillverkningen av textilmaskiner. Tillverkningen räddades vidare av AB Textilmaskiner som bildades 1918.

Foto: turistnorrkoping, Kneippen

När Malcolms stora verkstad slog igen sina portar 1869 fortsatte ett par smågrupper av anställda med en verkstadsrörelse på egen hand.

Den ena, Mekaniska arbetarebolaget, grundades av åtta före detta arbetare som jobbat på Malcolms. Det var antagligen fråga om ett tidigt kooperativt initiativ som var inspirerat av den mycket livaktiga Norrköpings Arbetareförening.

Foto: turistnorrkoping, Arbetareföreningen

Per G Asklöf var en annan tidigare anställd på Malcolms, som tillsammans med fem före detta arbetskamrater startade en firma för maskinreparationer.

Mekaniska arbetarebolaget bytte ägare 1872 för att drivas som ett enskilt företag och det fick efterhand firmanamnet A Westmans mekaniska verkstad. Verkstaden tillverkade elektriska tygskärningsmaskiner, transportanordningar och person- och varuhissar.

Storspekulation i räls

I högkonjunkturerna efter det fransk-tyska kriget och i det svenska järnvägsbyggandets glansperiod på 1870-talet trodde sig några herrar i den övre medelåldern kunna ana en guldkantad framtid i stortillverkning av järnvägsmaterial.

Bild: Wikipedia

Norrköpings Mekaniska Verkstad AB grundades 1875, aktiekapitalet var på minst 200 000 och högst 500 000 riksdaler som var fördelade i aktier om 500 riksdaler. Ändamålet var att inom Norrköpings stad och angränsande Östra Eneby idka gjuteri och maskintillverkning, med mera.

Stiftarna utgjorde en tämligen intressant konstellation.

Det var grosshandlare Edvard Ståhlbom, stor kvarnintressent, den välbeställde järnhandlaren Carl Axel Liberg, förmodligen med stortillverkning av räls i sikte, stationsinspektor Adolf Norberg, med tänkbara kontakter i den färska statliga järnvägsbyråkratin, disponent Janne Thunström, som brukade vara med när det bildades aktiebolag i lovande branscher som exempelvis ylle, spelkort, marmor eller papper och så var det till sist ingenjör C H Carlsson, fackmannen i sällskapet och disponent i bolaget, dock bara i ett år.

Foto: turistnorrkoping

Bolaget lät uppföra en ganska imponerande fabriksbyggnad nära järnvägsspåret och Fredriksdal. Man började lovande med en halv miljon i tillverkningsvärde 1875, man hade över 200 anställda.

Man bör ha tillverkat och sålt räls och annat järnvägsmaterial i rätt stor skala, dessutom gjutna järnstaket, lampor och prydnadsfigurer i järn och mycket annat.

Foto: turistnorrkoping

Tillverkningsvärdet sjönk med 20 procent per år för att 1878 stanna på 68 000 kronor. Det sista året hoppade Norrköping tidningars förre ägare, Fredrik Törnequist, in som disponent för att försöka rädda vad som räddas kunde.

Han hade sålt sin tidning 1874 för 200 000 kronor vilket ansågs vara en bra affär. Törnequist var emellertid inte så ekonomiskt sinnad, kapitalet hade snart förbrukats sedan han dragits in i Verkstadsbolagets minst sagt trassliga affärer. Han kunde inte vända den negativa trenden. Den siste disponenten lämnade företaget, i det närmaste utblottad. Han flyttade till Uppsala för att börja om i tidningsbranschen, nu som redaktör på Uppsalaposten.

AB Mekaniska Verkstaden Vulcan bildades 1877 som en rekonstruktion och övertog Mekaniska Verkstadsbolagets lokaler och rörelse ”på Fredriksdal i dåvarande Östra Eneby socken, gränsande till stadsgränsen vid Norr tull”.

Foto: turistnorrkoping

Bolaget bildades med förre tekniska chefen på Tuppen, ingenjör Axel Stenberg, som disponent och med brukspatron Adolf Burén i Grytgöl som största intressent.

Verkstaden omfattade gjuteri, smedja, plåtslageri och maskinverkstad. Man tillverkade bland annat ångpannor, pumpar och diverse mekaniska anordningar. Specialiteten var ångpannor till både bostadshus och fabriker.

Uppfinnare på Vulcan

Disponent på Vulcan var under 15 år Carl D Moberg , han var uppenbart en betydande uppfinnare. Han uppfann en ”snabbkokare” som snart blev en internationell succé.

Foto: turistnorrkoping, "Snabbkokare"

Av en liten skrift från 1892 framgår att Moberg visade mera avancerade uppfinningar för en grupp medlemmar i Svenska Teknologföreningens andra sektion som besökte Norrköping. ”Under dagens lopp avprovas Petroleumvagn, petroleumdressin och petroleumbåtar”, står det i programmet. Dessa tidiga bensinmotorer gick dock inte så bra.

Moberg presenterade sin uppfinning som en explosionsmotor, men den benämningen hade en olycksbådande klang som skrämde både myndigheter och allmänheten. Man skapade raskt förordningar som försvårade tillverkningen.

Foto: turistnorrkoping

Vulcan var tydligen ett ”uppfinnarföretag” med många olika produkter på gång och hade inte resurser att vidareutveckla sina projekt. 1891 sysselsatte företaget cirka 200 personer och 1905 såldes fabriken.

Ett amerikanskt storföretag gör entré

Den tyngre verkstadsindustrin fick en fortsatt förankring i Norrköping när ett amerikanskt mångmiljonföretag etablerade sig i Vulcans gamla lokaler 1905.

International Harvester Company, som tillverkade lantbruksmaskiner, hade nyss startat sitt första dotterbolag utanför USA i Stockholm och ville ha igång tillverkning  i Norrköping. Staden låg bra till för försäljning till Ryssland. Ryssland ville, liksom resten av världen, mekanisera jordbruket.

Bild: Google bilder

I Norrköping utökades fabrikslokalerna för tillverkning av slåttermaskiner och hästräfsor, efter ett tag även plogar och annat som behövdes till jordbruk. 1913 startade man en särskild fabrik för produktion av skördegarn till självbindare. När första världskriget startade hade Harvester 400 anställda.

Den största delen av tillverkningen exporterades till de nordiska länderna och Östersjöstaterna. Under 1950-talet, då konjunkturerna ännu var goda, hade Harvester över 800 anställda i Norrköping. Marknaden mättades med det krympande svenska jordbruket. 1970 lades både gjuteriet och bindgarnsfabriken ner och året därpå även den övriga tillverkningen. Avvecklingen var helt genomförd 1969. Större delen av Harvesters lokaler övertogs av Noss AB.

Vatten och mekanik

En ung montör, Arvid Palmgren, hade på 1860-talet praktiserat på olika tyska och österrikiska verkstäder, han hade även varit i Stockholm. När han 1870 kom till Norrköping var det som entreprenör för anläggandet av vattenledningar som nu hade påbörjats i staden.

Samma år grundade han Arvid Palmgrens Mekaniska Verkstad med lokaler vid S:t Persgatan.

Foto: turistnorrkoping, Glykoskokare

Palmgren inriktade sig på det som hade med vatten, rör och mekanik att göra och han blev banbrytare på ett dittills obrukat område. Han tog patent på flera av sina uppfinningar. Det var apparatur för apotekslaboratorier, badinrättningar och vattenklosetter.

Bild: mogetorp.se, Högspolande vattenklosett med inskriptionen: "Made in England, specially for Fahnehielm & Co, Stockholm".

I en ny fabriksbyggnad i kvarteret Tulpan tog firman upp nytillverkningar av maskiner för kemiska fabriker, för färgerier åt textilindustrin och gasarmatur för att nämna några.

Palmgrens blev aktiebolag 1909 och blev en välkänd firma som alltid deltog med stora arrangemang på utställningar i landet. Man levererade och satte upp anläggningar för värme, avloppsvatten och gas i alla nordiska länder och i första hand till sjukhus, hotell, badanläggningar, fabriker och militärkaserner. 1935 var omsättningen 500 000 kronor och antalet anställda var 45 stycken.

Det gamla Söderströmska gjuteriet på Marielundsområdet har, med sina tegelröda fabriksväggar, i århundraden varit en välkänd syn för Norrköpingsborna. W Söderströms Gjuteri och Mekaniska Verkstads AB grundades redan 1868 av fabrikör Söderström.

Foto: turistnorrkoping, Vargens industriområde

Det gamla familjeföretaget tillverkade sina specialiteter, det var bland annat ångpannor, ångmaskiner och gjutgods. Detta höll man på med fram till 1965 då lokalerna avyttrades till AB Projecting (Noss). Antalet anställda var tidvis ett 100-tal.

Mångsidiga Södergrens

Efter att Malcolms lagt ner sin tillverkning av textilmaskiner köpte textilindustrin gärna sina maskiner från England och Tyskland. 1892 tog dock en liten verkstad i Norrköping upp konkurrensen med utlandet. Det var ingenjör Otto Södergren som lanserade maskiner av en delvis ny typ för ylleindustrin och färgerier.

Nya bearbetningsmaskiner inköptes, arbetsmetoderna moderniserades, enligt gott internationellt mönster och specialister engagerades som arbetsledare. Företagets grundare Otto Södergren avled 1915. Året därpå, 1916, stiftades AB Otto Södergrens Mekaniska Verkstad som 1920 hade 50 arbetare.

Samtidigt som verkstadsbolaget fanns det äldre släktföretaget J F Södergren & Sons Fabriks AB som stiftades 1892 för så kallad löngarnsspinning. Man tog emot ull som råvara av kunder som fick tillbaka färdiga produkter i form av garn och vävnader.

Med åren blev Södergrens ensamma om denna verksamhet i staden och fick stor omfattning. Firman köpte flera hus och gårdar vid Västgötegatan där rörelsen utvecklades. 1920 hade företaget 200 personer sysselsatta. I lokalerna finns nu Norrköpings Stadsmuseum.

Foto: turistnorrkoping

Företagets sista disponent var Carl Södergren som blev en ledande kraft också i verkstadsbolaget. Företaget fortsatte att tillverka textilmaskiner, men övergick under 1970-talet till allmän mekanisk tillverkning.

John A Thulin & Co grundades 1892 i samarbete med en firma i Manchester för att tillverka vävskedar, stålsolv och andra tillbehör till textilindustrin. 1954 lades det ner, för att återuppstå under namnet Nils Kindahls Industri AB. Där tillverkade man bland annat textilmaskiner och spolar.

Velocipeder och järnsängar

Oscar Valfrid Bergqvist hette en smålänning som på 1880-talet besökt Chicago och satt sig in i velocipedtillverkningens grunder. När han kom tillbaka till Sverige bosatte han sig i Norrköping och här öppnade han 1897, tillsammans med Alfred Blad, vad som skulle bli ”Norrköpings största velocipedfabrik”.

Foto: turistnorrkoping

Man höll till vid Drottninggatan 66 och här tillverkades 50 velocipeder om året. Man tillverkade även bensinmotorer. Man hade en egen förnicklings- och förkoppringsverkstad. Man reparerade också automobiler. Man hade 1905 minst 10 anställda.

Man tillverkade en massa små och stora ting i Norrköping när seklet var ungt.

Leonard Leffler startade en filfabrik där han gjorde huggna raspar och filar.

Pettersson, Engström och Co öppnade en mekanisk verkstad där man tillverkade järnkonstruktioner för byggnader av fartyg, ångpannor och cisterner. Det sysselsatte ett 20-tal man.

AB Rundströms Maskinaffär åtog sig att ”leverera fullständiga sågverk, snickerifabriker, mejerier” med mera.

Foto: turistnorrkoping

I en liten smedja i Vilbergen, straxt utanför staden, hade smidesmästaren Oscar Blomé i slutet av 1880-talet börjat tillverka ”engelska järnsängar”. De fina gula mässingsknopparna importerade han från England.

Bild: Wikipedia

Det blev stortillverkning av sängar, men också av sparkstöttingar, järnbord till uteserveringar, samt på 1940-talet transportcyklar. Vid den tiden hade smedjan vuxit till en fabrik och Blomés son hade tagit över verksamheten.

Bild: Google bilder

 

Mjölkmaskiner på export

I Welander och Kellners gamla lokaler i Kneippen startades 1911 en tillverkning med utvecklingsmöjligheter. AB Mjölkmaskinen Manus, som företaget först hette, hade en idé som byggde på en uppfinning av en halvmekaniserad mjölkmaskin. Redan under sitt första år fick den högsta utmärkelsen vid en lantbruksutställning i England.

Foto: turistnorrkoping, Kneippen

En fristående vakuummaskin presenterades vid lantbruksmötet i Stockholm 1930 och där fick den en guldmedalj.

1938 flyttade AB Manus in i nya lokaler vid Lindövägen där produktionen ökades genom ytterligare förbättrade maskintyper.

Framgångarna i de svenska ladugårdarna ledde till en stor export.

1945 köpte man det äldre företaget Upsala Separator AB och det flyttades till Norrköping. I mitten av 1950-talet sysselsatte Manus runt 225 personer.

Konkurrensen blev hårdare och 1963 ledde det till att Manus köptes av Alfa-Laval AB. Verksamheten i Norrköping flyttades till Eskilstuna och Södertälje.

Vågar, verktyg och vaddmaskiner

Gottfrid Begstrands Koppar- och Metallfabrik etablerade sig vid början av seklet på S:t Persgatan. Här tillverkades i första hand destillerapparater, läskedrycksapparater, apparater för karamell- och konfektfabriker, samt apparater för apotek och bryggerier.

Carlbergs Verktygsfabrik tillverkade hushållsvågar, tillbehör till automatvävstolar och trämassefabriker samt verktyg av alla de slag.

AB Järntrådsverken grundades på 1920-talet och tillverkade järntråd, spikar och taggtråd. Företaget hade en ganska stor export, med en filial i Eskilstuna. Man hade 50 sysselsatta 1936.

1918 startade en stor leverantör till stadens dominerande textilindustri. Det var då Priorverkens verksamhet övertogs av AB Textilmaskiner med Robert Dott som chef. Företaget utvidgade rörelsen genom nybyggnader och utökat program för tillverkningen. Den omfattade bland annat kardverk, maskiner för vaddtillverkning och förbearbetningsmaskiner för spinnmaterial. 1954 var civilingenjör Birger Dott VD på företaget, som hade 80 anställda. Verksamheten var igång till 1971.

Texo AB Maskinfabrik arbetade även dom med textilmaskiner. Företaget startade 1940 på Butängen. Periodvis sysselsatte man uppåt 300 personer, men man måste lägga ner verksamheten 1954.

Firma K G-Byggnader etablerade sig i Norrköping 1934 som mekanisk verkstadsrörelse. Firman specialiserade sig på byggnader av specialplåt, på järnkonstruktioner till exempelvis garage, lagerhus, verkstäder och flyghangarer.

Man tillverkade även järnkonstruktioner som levererades fullt monteringsfärdiga.

Foto: turistnorrkoping, Vargens indistriområde

Sedan KF-ägda konfektionsföretaget Vargen 1965 upphört med verksamheten i Norrköping etablerade KF-företaget Hugins Kassaregister en filial i de utrymda lokalerna. Här sysselsattes mellan 100 och 200 personer, men efter några år flyttades verksamheten till annan ort.

Små och stora uppfinnare

Intelligensindustrier? Ja, vem vet vart det skulle burit hän för smidesmästaren E F Bäckman, Skolgatan 36, eller för mekanicus F W Wirström, Munkgatan 11 på Saltängen, om de fått en chans att utveckla sina speciella begåvningar.

Båda visade försynt upp sina uppfinningar på den stora Konst- och industriutställningen i Norrköping 1906. Där fanns bland annat Bäckmans lilla räknemaskin, endast 20×20 cm, för addition och multiplikation. Mekanicus Wirström kunde demonstrera flera märkliga saker, en degblandningsmaskin för handkraft, en sköljmaskin för flaskor för fotkraft, en ölkorkmaskin och en iskvarn. Det fanns under utställningsåret många fiffiga Norrköpingsbor. Den allra fiffigaste var nog den redan berömde uppfinnaren Waldemar Jungner. Han var inte med på utställningen med sin märkvärdiga elektriska bil, men han kunde ses köra omkring på stadens gator ibland.

Jungners intresse var kemin och elektricitetens praktiska tillämpning på varandra. Det var alltså han som uppfann Jungner-ackumulatorn.

1899 kom Jungner, tillsammans med sin fästmö, till Norrköping vid spaken till sin egen elbil. Han hade testat åkdonet i Stockholm och avverkat 148 kilometer, non-stop, på 12 timmar. Det publicerades som ”mer än dubbelt värlsdrekord” för batteridrivna vagnar.

Foto: turistnorrkoping, Waldemar Jungner

I bilen, av det amerikanska märket Waverly Run, hade han monterat in sin då färska uppfinning, NiFe-batteriet.

Jungner slog sig ner i kurorten Kneippbaden där han hoppades att klimatet skulle vara bättre än i det rökiga Stockholm. Han hoppades också på att få arbetsro. Han köpte en villa vid Strömmens vatten och i en annan byggnad i närheten inrättade han en liten fabrik.

Till hans hem kom snart både svenska och utländska affärsmän för att spekulera i eventuellt kommande patent.

Själv låg Jungner i en långvarig fejd med den stora Thomas Edison om patenten, Edison som nästan samtidigt med Jungner uppfunnit en ackumulator. Jungner vann kampen i många länder, men inte i alla.

Bild: Wikipedia, Thomas Edison

Han hade trots sina framgångar även några små motgångar. Fabriken och ackumulatorn förstördes vid en brand.

1910 stiftades Svenska Ackumulator AB Jungner, men med delvis nya intressenter och utan uppfinnaren själv i bolagets ledning.

Jungner börjar på nya uppfinningar, han försöker utvinna kali ur kalkhaltiga bergarter för gödningsändamål. Han får patent på utvinnande av kali som biprodukt vid framställning av cement.

Jungner rotade sig i staden och 1919 flyttar han till en större villa, troligen Villa Fröja, där det fanns plats för både laboratorium och verkstad.

Han fortsatte här med sina experiment i ännu några år, han följde Jungnerbolagets framgångar ute i världen och han skrev på sin uppfinnarbok. Boken publicerades aldrig.

Under första världskriget bedrev Jungner en energisk försöksverksamhet med kaliutvinning med 25 personer anställda. Råvaran var fältspat, men någon praktisk användning fick metoden inte just då. Den så kallade alkaliska ackumulatorn blev däremot en världsartikel.

Bild: Google bilder, Fältspat

Waldemar Jungner gick bort endast 55 år gammal 1924. Några månader före sin död tilldelades han Svenska Kemistsamfundets Oscar Carlsson-medalj. Det var en nyinstiftad medalj.

Oscar Carlson – en av de största

Oscar Carlson, en kemist, uppfinnare och industriman av stort format, föddes 1844 i Norrköping. Fadern Theodor drev en klädesfabrik vid Kungsgatan, fabriken hade 105 arbetare 1850. När fadern vid 36 års ålder föll offer för den stora koleraepidemin 1853 efterlämnade han änka och sju minderåriga barn.

Bild: Wikipedia, Oscar Carlson

Oscar var näst äldst av syskonen och nio år då fadern gick bort. Han fick gå igenom det mycket förnämliga Norrköpings Lyceum, (Elementarskolan), troligen på förmyndarens, handlande Swartlings, initiativ. Oscar fick utmärkt undervisning och startade sin bana med massor av kemiska experiment i hemmet och fick fortsätta studierna i Uppsala.

När han var 21 år tog han bergsexamen, fortsatte med intensiva studier inom- och utomlands och var snart mogen att starta flera kemiska industrier. Främst var Stockholms Superfosfat Fabriks AB där han var verkställande direktör i 45 år. Det är samma företag som 1970 bytte namn till KemaNord.

I Dalälven byggde han 1894 Sveriges största kraftverk och en kloratfabrik som blev den första elektrokemiska industrin i landet. Denna uppfinning och innovation anses vara hans tekniskt sett största verk. Han fortsatte med nya initiativ ända fram till första världskriget då han bland annat kunde förse den svenska försvarsmakten med sprängämnet ”Carlsonit”.

Oscar Carlson avled 1916 och nämndes då jämsides med Jöns Jacob Berzelius, Carl Wilhelm Scheele och några få andra kemister.

              

Bilder: Wikipedia, Berzelius och bjornbrum.blogspot.com, Scheele

Efter sin död har Oscar Carlson beskrivits med ”en obestridd ledarställning bland de män vilka uppburit det industriella genombrottet i Sverige”.

AB Förenade Superfosfatfabriker startade 1948 en fabrik i Norrköping, det var en stor anläggning med egen hamn i Ståhögaviken för import av råfosfat. Fosfaten i Norrköping hade på 1950-talet nära 400 personer i arbete. 1972 knöts fabriken till Suprakoncernen med huvudkontor i Landskrona. Produktionen minskades successivt för att upphöra helt 1978. Norsk Hydro tog över anläggningen 1982 och drev den under namnet Supra AB, man drev den som en terminalverksamhet och hade ett 40-tal anställda.

Källa: Texten i denna artikel är ett fritt utdrag ur boken I Louis De Geers fotspår, 1988, Arne Malmberg

LDm

Tillbaka

En kommentar till Verkstadsindustri med många sidor

  1. Hans-Krister Karlsson skriver:

    I Sverige är Norrköping automobilen med bensinmotor dess födelseort. Det var här allt började och den tidiga tron på det nya fortskaftningsmedlet.Det var här Moberg Direktör på Vulcan satsade allt för att tillverka automobiler med bensinmotorer.Med goda kontakter med Daimler i Tyskland och med duktiga ingenjörer som John A Andersson med flera.
    Tyvärr strandade allt på grund av myndigheternas rädsla för det nya,bensinen var en farlig vätska som antänder och exploderar i motorrummet,försäkringsbolagen ville inte längre försäkra Vulcan.
    Tänk om inte denna rädsla inte funnits ,hur stor bilindustri kune inte det det ha blivit om inte det stoppats.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s