TENO AB

Teno AB grundades 1931 under namnet Nordisk Silkescellulosa AB i Stockholm. Man startade i ett stall på Söder och den första produkt som tillverkades var cellulosaacetatfolier. Av cellulosaacetat tillverkades också grammofonskivor och Curt Lindquist var redan 1933 med och utvecklade en metod för överföring av inspelningar på vaxskivor till ”stenkakor”.

Jonas Jonsson tillträdde som verkställande direktör 1934, det var samtidigt som tillverkningen flyttades till Norrköping.

Man hade lokaler i hörnet av Hospitalsgatan och Tullhusgatan där det tidigare funnits en fabrik som tillverkade industrifilt.

Efter ombyggnad startade man tillverkning av cellulosafilm och cellull 1935. Man började också diskutera möjligheten att framställa korvskinn av cellulosa och Curt Lindquist lyckades, på sin fars mekaniska verkstad, få fram utrustning för experimentproduktion av skinn. Några av korvarna hamnade på dåvarande KF-chefen Albin Johanssons bord. Det resulterade i att Lindquist anställdes på prov.

Bild: Google bilder

Efter en tid startades korvskinnstillverkning i Norrköping. KF ville också utvidga textiltillverkningen med konstsilkeproduktion och för den skull inleddes experimentverksamhet. Curt Lindquist, då endast 33 år gammal, tillträdde 1942 VD-posten för företaget och inledde storproduktion av cellull.

1947 koncentrerades cellulltillverkningen till Älvenäs, Värmland. Då fanns bara acetat-, cellofan-, och korvskinnstillverkning i Norrköping.

Lindquist hade dock nya idéer. Han fick 1949 patent på dubbelbanetillverkning av cellofan och förde sedan förhandlingar med olika europeiska företag för att få lackeringsrättigheter. Detta berodde på att kunderna nu krävde lackerat material.

Efter förhandlingar med ett par engelska bolag bildades 1951 AB Celloplast med KF som huvudintressent. Man startade 1949 även tillverkning av svampar i block på cellulosabasis, en produkt som två år senare utvecklades till ett av företagets verkliga flaggskepp.

Det som tillverkades var Wettexduken, som snabbt patenterades.

Bild: Google bilder

På 1950-talet gjorde polyeten sitt intåg och 1951-1952 startade Cellplast sin produktion i Norrköping, som första företag i Sverige.

I slutet på 1950-talet fick Curt Lindquist, tillsammans med Jan Ohlander och Sten Thulin, patent på den så kallade ”Känguru-metoden”. Det var ett halvautomatiskt sätt att packa produkter, framför allt för bröd och reservdelar.

I början av 1960-talet kom så den produkt som skulle inleda storhetstiden för Celloplast. Bärkassen i polyeten gjorde sitt intåg. Det var en uppfinning patenterad av Sten Thulin.

Bild: Google bilder

Starten gick trögt, det fanns stor misstänksamhet. Fördämningarna bröts när Systembolaget gick över till Tenokassen och marknaden erövrades. I slutet av 1960-talet var produktionen uppe i 600 miljoner om året.

Det var nu dags för nya lokaler. Redan på 1950-talet, när polyetenproduktionen startade, köpte man ett bilföretags lokaler på Stockholmsvägen. Den lokalen utökades med ytterligare en lokal.

Tenokassen krävde mer och mer utrymme och Celloplast övertog Margarinfabrikens lokaler på Tegelängsgatan. Produktionen av margarin var flyttad till Karlshamn.

Cellofan- och korvskinnstillverkningen lades ner 1970. Då fick tillverkningen av Wettex möjlighet att expandera med ytterligare en maskin.

Den första oljekrisen 1970-talet gjorde att det blev brist på råvaror. Priset på polyetenråvaran steg med 300-400 procent på mycket kort tid.

Man påbörjade en internationalisering med en fabrik för tillverkning av bärkassar till USA.

Företaget omorganiserades, löntagarrepresentanter föreslog att man skulle bygga en ny fabrik. Man hade produktion på tre olika ställen i Norrköping, dessutom var det i otidsenliga lokaler. Färdiga varor lagrades och levererades från sju olika ställen.

De engelska aktieägarna var tveksamma till en så kostnadskrävande förändring och sålde sina andelar till två finska storföretag, Neste och Rosenlew.

1981 tillträdde Robbi Issal som VD, efter Lars Ahlén som varit VD sedan 1973. Den nya styrelsen beslutade att lokalisera tillverkningen i Norrköping, man flyttade in i den gamla Goodyear-fabriken.

I juni 1984 invigdes den nya fabriken av kung Carl XVI Gustaf. Fabrikens namn ändrades från AB Celloplast till Teno AB som var en markering, inte bara för att anpassa namnet bättre till produkterna, utan även mot en ny inriktning med ökad export och internationalisering.

En strukturrationalisering genomfördes genom att två fabriker i Sverige köptes, Timfors och Essemeplast. Man beslutade också att bygga en fabrik för tillverkning av sträckfilm i Australien.

Foto: turistnorrkoping

Teno hade på 1980-talet totalt 1200 anställda, varav cirka 900 arbetade i Norrköping. Idag heter företaget Freudenberg Household Products AB och man hade 2009 totalt 180 anställda i företaget.

Källor: Texten i den här artikeln är ett fritt utdrag ur I Louis De Geers fotspår, Arne Malmberg, originalförfattare Gunnar Henriksson, Freudenberg Household Product AB:s hemsida

LDm

Tillbaka

Annonser

13 kommentarer till TENO AB

  1. Hans Anderson skriver:

    Liksom ”wettex-divisionen såldes, så såldes säckdivisionen oxå och blev Miljösäck AB. eftersom de andra avdelningarna (konsument blev Suominen, bärkassen blev Arvikaplast) är nedlagda så är jämförelsen med FHP att ”vi” är kvar….

  2. Sven Erik Lövefors skriver:

    Varje gång jag på Lindövägen passerar den ståtliga fabriken som producerade den patenterade TENO-kassen under många år – ställer jag mig som före detta produktchef frågan VARFÖR

  3. lennart Strandberg skriver:

    Började på Celloplast, var med på Rosenlew och jobbade i miljösäck från början och trodde ärligt på en riktigt skön framtid. tyvärr blev det inte så- hoppas alla gamla kollegor har en behagligare ålderdom än vad jag fått med cancer och diabetes. Än så länge lever gubben och tänker tillbaka på många härliga stunder med gänget på Celloplast-Teno-Rosenlew och Miljösäck. Håller med Sven-Erik L även om jag inte passerar så ofta— vad hände ???? Lennart Strandberg……

  4. Heikki Oksman skriver:

    Hej Svenne L och alla andra gamla kollegor & kamrater!
    Visst är det illa som det blev.
    Jag började 15 augusti 1983, mitt I den fantastiska uppgången med expansion, internationalisering, köp av företag och bygge av helt ny fabrik. Första arbetsdagen var en enda lång ”handskakningsturne” där jag, ledsagad av min chef Carl Johan Westerberg, var runt och träffade en massa nya kollegor och fick även se det pågående bygget på Lindövägen.
    Jag stannade I 13 fantastiskt spännande och roliga år och försvann ut hösten 1996, då det syntes tydligt varåt det barkade.
    Under samma period såg vi konkurrenten Trioplast växa mer och mer, för att så småningom ta over den roll som Celloplast-TENO-Rosenlew spelat. Trioplast lever kvar och är stora än idag. Varför lyckades de och inte vi, som hade alla kort i leken och bara kunde spela vidare??

    Det skulle vara spännande om Svenne Lövefors kunde fylla på lite historia.
    Han var den som satte fart på plastkasseförsäljningen på allvar. Genom att övertyga Systembolaget att prova en bärkasse i plast med lyckat resultat, insåg matvarukedjor och andra att om man kan bära hem brännvin i plastkassar så ska det kunna funka även för limpa. Därmed var isen bruten och försäljningen satte fart och blev en succe´. Detta var Sven-Eriks förtjänst!
    Hälsningar
    Heikki

    • Hej Heikki och tack för de vänliga orden. Tyvärr kan ej svara på Din fråga varför Teno ”försvann” – jag har under åren ställt samma fråga men ej funnit något svar.Jag avslutade min ”plastjour” i rätt tid utan några som helst ”bad feelings” och träffar titt som tätt vänner från den framgångsrika tiden. Du kanske har sett att bärkassen har ventilerats i många tidningar tom i USA. Jag har levt ett bra liv under devisen ”man skall ej dö nyfiken” och detta har gjort att jag haft förmånen att besöka 65 länder på vår jord och nog finns ”vår” bärkasse överallt. I flera länder finns det just nu rörelser mot plast överhuvudtaget och då kommer just kassen upp till diskussion som ”naturskräp”. Visst är det rätt men det är människan som skräpar ner och det är hen som skall ändra sitt mönster, Vi skall värna om vår natur både på land och till ”sjöss”. Jag tror att denna typ av bärkasse kommer att överleva många decennier – tack för ordet !

  5. peeter raudsepp skriver:

    Vi var på god väg. Håller med. Varför?

    Peeter Raudsepp

  6. Sven Erik Lövefors - Teno-kassens väsentliga marknadsförare skriver:

    Hej Peeter
    Trevligt att Du skriver. Det är 1000- tal människor som ej förstår hur detta företag kunde försvinna och det ganska fort. Jag har mina idéer om detta men jag behåller detta för mig själv. Jag har skrivit ner detta och efter min död får väl någon efterlevande förklara. Jag har flera gånger träffat sökande journalister – några ggr har mina tankar publicerats med försiktighet. Faktum kvarstår att någon ”höjdare” stod för merparten av företagets nedgång och fall. Ingen nämnd och ingen glömd – många vet bakgrunden.

    • Ebbe Weber skriver:

      Celloplastare var hälsade! Jag som varit med i företaget från tidigt 80-tal till ”the bitter end” kan mycket väl förstå varför det barkade åt skogen med företaget. Många som anställdes i ledande positioner hade inte rätt kompetens. Vi hade ett tag en produktionschef vars namn jag lyckligtvis har glömt (under VD Lennart Sjösgren) som var så otroligt inkompetent att änglarna troligtvis grät floder! Exemlen är oändliga. Vad sägs om inköp av produktionslinjer från fjärran östern (tror det var Taiwan) för 4 miljoner som var av så undermålig kvalitet att det inte gick att producera några påsar på dessa. Dessa monterades ner efter något år i produktuonslokalen och åkte ut i det beryktade ”kallförrådet”. Efter ytterligare en tid kördes dessa till skroten. Ovan nämnda produktionschef var ytterst inblandad i denna fantastiska investering. Fick han sparken? Ni som var med vet…
      Många fler exempel finns, men det får räcka för den här gången.

  7. Sven Erik Lövefors - Teno-kassens väsentliga marknadsförare skriver:

    Tenokassen kommer att överleva åtskilliga år – den bästa ”marknadsföraren” är Systembolaget där jag tursamt fick introducera kassen. Dess användning kan ej nog uppskattas under ryktet ”duger kassen att bära hem alkohol med så duger den också för ”sketna” hushållsartiklar. Jag gläds vid varje tillfälle den används och tänker ”denna plastkasse var jag med i liten skara att lansera och nu finns den över hela jordklotet. Välkomna med kommentarer – tack!

  8. Heikki Oksman skriver:

    Bra svar Svenne! Det var ju inte den enda milstenen du sålde in, men det var kanske den viktigaste, för där nånstans vaknade marknaden!
    Hälsningar
    Heikki

    • Sven Erik Lövefors - Teno-kassens väsentliga marknadsförare skriver:

      Hej Heikki – tack för berömmet – vi hade faktiskt ganska kul på Teno innan ”höjdarna” kom till ingen nämnd och ingen glömd. Förödelsen kan närmast liknas vid att ”köra ner” en Rolls Roys utan körkort – ingen vågade säga stopp. Jag tror att om allt vore sant så skulle det kunna skrivas en ”doktorsavhandling” om eländet. Vi får dra ner ett löjets skimmar att det blev som det blev och vara glada för alla ROLIGA minnen – sedan får de som ”förstörde” företaget kanske pinas med mardrömmar när samvetena vaknar. För min del är det ett avslutat kapitel och jag har jämnt upp att sköta hälsan, Lev väl Heikki !

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s