Spårvägen i Norrköping

Bild: http://www.norrkoping.se Spårvagn 1930

På morgonen torsdagen den 10 mars 1904 öppnades trafiken för allmänheten på den 4100 m långa enkelspåriga sträckan. Det fanns sex mötesspår vilket medgav trafik var 6:e minut. Trafiken upprätthölls med normalt 7 vagnar mellan kl 6 och 23.

Hästomnibuslinjer, vilka är att betrakta som Norrköpings första egentliga kollektiva transportlinjer startade den 6 juni 1898 men inställdes på grund av olönsamhet 1901.

För den första linjen beställdes 10 motorvagnar hos ASEA med elektrisk utrustning från AEG. De hade plats för 16 sittande passagerare på långbänkar samt 18 stående på de öppna plattformarna. Färgen på vagnarna var ockragul. Långsidorna under regnlisten var ljust gula och försedda med firmabeteckningen ”Norrköpings spårvägar” samt vagnsnumret i blått.

Foto: turistnorrkoping

Till utställningsåret 1906 beställdes ytterligare tre motorvagnar som var något större än originalvagnarna och av samma typ som Göteborgs första motorvagnar typ M1. Samtidigt inköptes också från ASEA 8 öppna släpvagnar. Ett steg mot bättre miljö i vagnarna togs 1909 då vagn 6 som första vagn ombyggdes med helt täckta plattformar och togs i trafik den 9 september. Övriga vagnar ombyggdes under 1910-1911.

Foto: turistnorrkoping, Stadsmuseet, Sylten 1906

Under åren har linjetrafiken byggts ut och byggts om.

Vid invigningen av spårvägen den 10 mars 1904 fanns fyra verkvagnar av vilka tre var spårgående. Dessa var släpfordon och det skulle dröja femtio år innan någon motorvagn degraderades till verkvagn. 1904 års verkvagnpark bestod av en hästdragen icke spårgående montagevagn för överledningen en saltvattenvagn, en fem tons flaktralla och en snöplog. Dessa vagnar drogs av vanliga trafikvagnar ända fram till omkring 1960. Under 1930-talets första år inköptes spårvägens första tornbil, en Volvolastbil med löstagbart trätorn, allmänt kallad ”Järnsängen” hos personalen. 1953 kompletterades den med en ny tornbil, även denna en Volvo. Spårvägen var redan från början anordnad för kontaktledningsdrift. Luftledningen var upphängd i tvärtrådar fästa i murrosetter eller fackverksmaster och avståndet mellan tvärtrådarna uppgick till ca 35 m vid rakspår medan kontaktledningens höjd över rälskanten normalt inte skulle understiga 5,5 m.

Foto: turistnorrkoping, Stadsmuseet, Sylten 1906

Från början kraftförsörjdes spårvägen med två, senare tre dieselmotorer placerade inom elverkets lokaler i kvarteret Triangeln. Dagens kraft kommer vad avser centrala staden från en 1939 anskaffad likriktare på 4500A, 600V som matas via ett högspänningsställverk för 10 kv.

Den sedan starten tillämpade stela upphängningen av kontakttråden har bortsett från kraftigare isolatorer, stolpar och stag, i princip inte förändrats under de gångna 75 åren vilket i dagens betydligt snabbare trafik betyder att lednings- och bygelhaverier stundom inträffar.

Spårvägen håller fortfarande på att byggas ut.

För besök på Norrköpings spårvägsmuseum, Stohagsgatan 3 vid vagnhallen, kontakta på telefon 0704-019784 alt http://www.norrkoping.se

Källor: Spårvägen i Norrköping 75 år 1979 Willy Forsström och Bo Hägglund, Wikipedia

AP

Tillbaka

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s