Hannes Alfvén, Nobelpristagare i fysik

Hannes Olof Gösta Alfvén, var en svensk nobelpristagare i fysik. Han föddes den 30 maj 1908 i S:t Olai församling i Norrköping. Hannes Alfvén var son till medicine licentiat Johannes Alfvén och medicine licentiat Anna Clara Romanus.

Han gifte sig 1935 med Kerstin Erikson (1910-1992) och är far till bland andra Inger Alfvén, svensk författarinna. Han var brorson till Hugo Alfvén och kusin till Sven Romanus och Margita Alfvén.

Hannes Alfvén doktorerade vid Uppsala universitet och blev docent där samma år, 1934. Han var därefter professor vid Kungliga Tekniska högskolan i teoretisk elektroteknik med mätteknik 1940–1945, i elektronik 1946–1963 och i plasmafysik 1963–1973. 1970 erhöll han Nobelpriset i fysik för sitt arbete inom magnetohydrodynamiken.

Alfvén invaldes som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1947. Han var även ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien från 1947, men utträdde 1980 som en del av sitt kärnkraftsmotstånd.

 

Under sin karriär gjorde Alfvén flera grundläggande teoretiska upptäckter. Att grunda och utveckla begreppet magnetohydrodynamik är vad han är mest känd för. Några av de fenomen som han då påvisade är numera knutna till hans namn. Alfvénvågen, Alfvénhastigheten och Alfvénradien.

Han fann på flera andra fundamentala koncept, som inte direkt bär hans namn, bland annat förenklingar i vårt sätt att beskriva hur joniserad gas, plasma, uppför sig. Han kom på att det gängse sättet att beräkna partikelbanor med Størmers banteori var opraktiskt, särskilt i det energiområde som norrskenet ligger i. Detta ledde honom att utveckla ”guiding-center”-approximationen, som ett verktyg för laddade partiklars rörelse i elektromagnetiska fält.

Han upptäckte även den första isentropa invarianten av rörelse hos laddade partiklar. Han myntade begreppet infrusna magnetiska fältlinjer, från slutsatser kring solvindens roll som magnetiserat plasma vid uppkomsten av norrsken. Alfvén var för sina medarbetare en mycket inspirerande “guru”, som snabbt satte sig in ett experiments senaste data och med osviklig intuition kunde räta ut nya frågetecken och föreslå nästa angrepp. Sammantaget etablerade dessa metoder magnetohydrodynamik som en ny resurs och eget område för forskning. Det är svårt att föreställa sig att i dag arbeta med plasmafysik utan dessa verktyg som han försåg oss med.

Det var för dessa arbeten ”grundläggande insatser och upptäckter inom magnetohydrodynamiken med fruktbärande tillämpningar inom olika områden av plasmafysiken” som han tilldelades Nobelpriset i fysik.

Nobelfest i Blå hallen Stadshuset, Stockholm

Alfvén engagerade sig även i andra närliggande frågor, energiförsörjning, kosmologi och tillhörande samhällsdebatt. Han hade egna idéer om kosmologi som han utvecklade tillsammans med Oskar Klein, och som i USA, dit han förlade sin senare forskargärning, lett till att Klein-Alfvéns kosmologi i huvudsak kommit att förknippas med Alfvéns nyord ambiplasma. Deras gemensamma idéer var alternativa modeller till såväl Big Bang som steady state-teorin med antimateria vs koinomateria i en ”metagalax”.

Oskar Klein

Alfvén, vars eget forskningsområde var av relevans för utvecklingen av framtida fusionsenergi, tog ställning mot användandet av den existerande kärnkraftsteknologin i form av fissionsenergi. Hans ställningstagande mot den svenska linjen och den senare utbyggnaden skaffade honom persona non grata-stämpel hos finansierande organ, vilket fick honom att förlägga sin senare forskning till Berkeley, Kalifornien under ett antal år.

Han var politiskt aktiv, först i centerpartiet, där han på 1970-talet kan ha varit en av dem som påverkade Torbjörn Fälldin att inta samma kritska ståndpunkt till kärnkraftsfrågan i Sverige, och därefter i Miljöpartiet de Gröna. Alfvén var fram till sin död politiskt aktiv i Miljöpartiet de gröna.

Foto: turistnorrkoping, Alfvéns plats, Dalsgatan

Alfvénlaboratoriet vid Kungliga Tekniska högskolan, grundat 1990, liksom asteroid 1778 Alfvén och Hannes Alfvéns Plats i Norrköping är uppkallade efter Hannes Alfvén. Han promoverades till teknologie hedersdoktor vid KTH 1985.

Hannes Alfvén avled 2 april 1995 i Djursholm i Danderyds församling.

Källor: Wikipedia, http://www.rymdportalen.com/?page=astronomi/hannes_alfven

LDm

Tillbaka

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s