Norrköpings gator och dess uppkomst

1769 hölls Riksdag i Norrköping. Magistraten namngav då stadens alla gator som var 45 till antalet. I samband med detta gavs den första kartan över Norrköping med utsatta gatunamn ut, ”Charta öfver sjö- och stapelstaden Norrköping”.

Foto: turistnorrkoping, 1760 års gatnamnskarta, Jonas Brolin

Här följer ett antal av centrumgatorna, förklaringen till dess uppkomst och beskrivning av några av de byggnader/verksamheter som här huserade.

Bryggaregatan: Här anlades på 1750-talet ett bryggeri av Georg Langhammar, en period kallades också gatan Langhammargatan.

Foto: turistnorrkoping, Bryggaregatan

Bergmans Bryggerier som grundades 1851 låg också här. I Moa Martinssons bok ”Mor gifter sig” finns ”Bergmans” omnämnd, då Moas mor Hedvig arbetade där. 1912 slogs fem bryggerier samman till AB Norrköpings Förenade Bryggerier och epoken Bergmans gick i graven.

Bråddgatan:

Foto: turistnorrkoping, Stadsbiblioteket, Norrköpingsrummet, Bråddgatan

Familjen Brådde gav namn åt backen, ”Bråddens backe”, senare till Bråddgatan. En annan teori som smyger sig in är dock att hästarna och kanske även gående vintertid ej, utan bråddad sko, kunde ta sig upp för backen mellan Tunnbindaregatan och Kungsgatan. En gång i tiden var Bråddgatan en av stadens absoluta affärsgator, omtalad för sin julhandel- och sin julbelysning.

Foto: turistnorrkoping, Stadsbiblioteket, Norrköpignsrummet, Bråddgatans traditionella juldekor

På 1940 och 1950-tal återfanns här välkända affärer som Calmfors, Lindgrens Färg, Nords sängkläder, Ölanders, Eko-ost, Journath & Wijkander, Björks Guld, för att namnge några. Konditorier som Sparrmans och Broadway fanns här också, det senare på 1940-talet kallat för Norrköpings modernaste.

Bild: NT Stolta stad, Arkivbild Ingvar Anehed

På 1800-talet kantades Bråddgatan av gårdar, bland annat Kindborgska gården, där Norrköpings stadsläkare hade sitt residens. Till just den gården hörde en större trädgård, där den socialistiske agitatorn, August Palm, vid 1800-talets slut ska ha förkunnat sitt budskap.

Foto: turistnorrkoping, Stadsbiblioteket, Norrköpingsrummet, Bråddgatan

I kvarteret Enväldet låg Stenhusfabriken med sin tillverkning av textilier och kläder.

Bild: NT Stolta stad, Stenhuset

Fredrik Jancke, Norrköpings mest framstående industriföretagare på 1800-talets början, ägare till fabriken och därtill en av stadens rikaste, bodde på en tomt bredvid fabriken. Det var ett pampigt hus i trä som stod kvar till början av 1960-talet.

Bild: NT, Stolta stad, Janckeska huset, Bråddgatan

Janckeska huset skulle räddas till eftervärlden och plockades ned bräda för bräda, genom föreningen Gamla Norrköpings försorg. Liksom en ödets ironi brann den lagerlokal ned, vari den nedmonterade byggnaden förvarades. I samma kvarter finns även Ringborgska huset från 1700-talet.

Kallbadhuset hade adressen ”Broddgatan” 7 och 9, ett åttkantigt kallbadhus i Strömmen.

Foto: turistnorrkoping, Stadsbiblioteket, Norrköpingsrummet, T h syns kallbadhuset

På Bråddgatan 13-15 i kvarteret Enväldet låg Källgrenska Gården. På Bråddgatan 15 fanns lokaler för Fackföreningar, Nykterhetsföreningar och Sjukkassor. På Bråddgatan 19, i kvarteret Asken, vid hörnet till Vattengränd låg Gustavianska Barnhuset. Teatern fick också sin plats här.

Foto: turistnorrkoping, Östgötateatern

Bråddgatans kvarter från Matteus kyrka till Karl Johans Park:

På jämna nummer heter 1:a kvarteret Planket, 2:a kvarteret Saxen, 3:e kvarteret Vinpipan, 4:e kvarteret Hallen, 5:e kvarteret Björken, 6:e kvarteret Teatern och slutligen Stadshuset vid Karl Johans Park.

Foto: turistnorrkoping, Karl Johans park

På ojämna nummer heter 1:a kvarteret Karbinen, 2:a kvarteret Pokalen, 3:e kvarteret Bladet, 4:e kvarteret Gördeln, 5:e kvarteret Asken och slutligen 6:e kvarteret Enväldet med exempelvis det Ringborgska huset. Därefter tar parken Samarien vid.

Foto: turistnorrkoping, Samarien

Drottninggatan

År 1658 fick gatan sitt namn efter Drottning Kristina. Drottninggatan har också hetat Storgatan och Söder Storgata. Drottninggatan är stadens centrala affärsstråk från Järnvägsstationen (Resecentrum), förbi Karl Johans Park, över Motala Ström genom stadens hjärta, Tyska Torget, Olai Parken, Hörsalsparken mot Kristinaplatsen i Söder.

Bild: Wikipedia

Nedre delen hade karaktären av en gammaldags Stadsgata; 12 meter bred och kantad av stenhus från olika tidsepoker med butiker i bottenvåningarna. På Drottninggatan 13 låg stans första tryckeri 1723-1736. Det äldsta postkontor man lyckats spåra i Norrköping låg vid G:a Torget i kvarteret Gripen. Postmästare H O Silvius flyttade 1754 postkontoret till Drottninggatan 4 i kvarteret Tullhuset och huserade där till 1798. Posthuset beskrevs 1780 som ”en träbyggnad med tegeltak uppå, hvaruti-postcontoiret med en kammare, en sahl och wind öfver låg samt tillhörande ekonomibyggnader och en källa med kar öfver”.

Foto: turistnorrkoping, Stadsbiblioteket, Norrköpingsrummet, Rådhuset t h

På 1800-talets första hälft fanns bland annat ”Gröne Jägaren”, en krog på Drottninggatan 60. Vid denna tid var det G:a Rådhuset placerat en bit in från Drottninggatan och närmast gatan låg ett par små bodar där Förgyllare Olsson hade sin butik. Rådhuset var en tvåvåningsbyggnad av tegel vid Tyska Torget. Vid Storgatan 6 (Drottninggatan) fanns ett litet envåningshus av sten med en trappuppgång åt gatan som tillhörde sockerbagaresläkten Roth, som här drev sin rörelse.

Foto: turistnorrkoping, Stadsbiblioteket, Norrköpingsrummet

Oscar Fredriks bro var nyuppförd, fullt färdig 1837. Själva kajen var primitiv med ett såkallat ”hammarband” utanför, och här kunde upp till ett hundratal skärkarlsbåtar samlas vid Mattsmässomarknaden i oktober. På Söder Storgata fanns många små stadshus med gammaltida gemytlighet och trevnad över sig, med små trädgårdar med blommor och även några med fruktträd. Vissa hade även bersåer, samt inte att förglömma, ett så kallat ”Vårdträd”, som tronade i gårdens mitt.

Foto: turistnorrkoping, von Leesenska/Ribbingska huset Drottninggatan - Knäppingsborgsgatan

1862 byggdes Norrköpings första hyreshus, beläget i hörnet av Drottninggatan och Knäppingsborgsgatan. I slutet av 1870-talet fanns det en del trähus innanför plank, men de nya stora byggnaderna i sten, puts och tegel hade börjat vinna i stilstränghet.

Handelsbodarna var belägna på mer eller mindre avstånd från varandra och reklamskyltningar hade affärsinnehavarna inte ödslat tid på. Det var snarare kunderna som skulle krusa och buga för säljaren. Utanför det låga Schubertska huset (Göta Hotell), nuvarande Grand Hotell, fanns karamellgummorna med sina hemmagjorda karameller. I byggnaden hade Lennmalms försäljningsbod där man bland annat sålde färger. Mittemot, över gatan, i Lawskis hus hade Lionel Gottchalk sin varuingång, i en dåvarande byggnad med stora halvrundbågade fönster.

I nr 4 hade A L Sundin Norrköpings Rättegångs- och Affärsbyrå och i nr 6 var Bernhardina Anderssons Tobakshandel inrymd. I hus nr 8 var F W Hallgrens Tobakshandel, samt A Ericsons Handelsbod. Firman Olsson & Westerholm hade ett stort lager av klädes- och trikåvaror. I huset på nr 12 och i dess skyltfönster till nr 13 intresserades man av de importerade speldosor som urmakare Edouard Laurent här visade upp.

Foto: turistnorrkoping, Stadsbiblioteket, Norrköpingsrummet, Drottninggatan

På 1880-talets Drottninggatan, vid bland annat Södertull, som då inte visste något om kommande spårvagnar och bilar, fanns gärden och fält i omgivningarna som var lämpliga för cirkus och andra nöjen. 1880-talets ungar satt hänförda av elefanten Jumbos enastående klokhet. Jumbo kunde bland annat ringa i en klocka och sitta med en servett på magen. Den indiske fakiren började sluka svärd och barnens ögon var på skaft. Loppcirkus och kameler förevisades i G:a Rikssalen, en träbyggnad, i hörnet Drottninggatan och Trädgårdsgatan.

På en annan tomt fanns Romanska Gården, ett gammalt hus med stora planteringar. Där fanns Stjernemanska gården, (nu Renströmmen), som var en låg byggnad, som inbjöd barn till busstreck, som till exempel hartsfiol, mittemot låg Stora Hotellet och G:a Stadshuset.

1890-talets borgare satt och pokulerade med sin varma toddy och sin punschbål, på nedre botten av Stadshuset, som bar namnet Stadshuskällaren.

Foto: turistnorrkoping, Stadshuset

På Drottninggatan 18-20 låg Tullhuset II, uppfört 1892-1894, men det har aldrig legat något tullhus där, utan huset är uppkallat efter tullförvaltare Petter Rystedt som bodde där på 1600-talet. Innan dess låg där Fogelströms Gård, som hade butiker på nedre plan. Här låg Charlotte Anderssons blomsterhandel, Gustaf Liljegrens sybehörsaffär, Fogelgrens Pälsaffär och Dahlgrens Lamphandel, denna byggnad revs 1892. 1892-1894 uppfördes ett nytt hus av arkitekt Löfgren & Paulsson som först ägdes av Handlaren Josef Maximilian, Schlesinger och Handlaren Samuel Ludvig Kjellman. 1938-1982 låg här en av Norrköpings äldsta matserveringar, ”Hemtrevnadsmatsalar” 1948-1982. De sista 15 åren drevs den av Richard och Stina Andersson som hade lunchrestaurang, öppet 3 timmar om dagen, den kunde även hyras som festvåning.

Foto: turistnorrkoping, Stadsbiblioteket, Norrköpingsrummet, Drottninggatan-Hamngatan 1887

I början av 1900-talet låg från Oscar Fredriks bro räknat, på vänster sida, nr 1 Schubertska tomten (nuvarande Grand Hotell), där två mindre hus fanns, nr 1 och 3, dessa revs i oktober 1903 för att ge plats för Göta Hotell.

Foto: turistnorrkoping, Norrköpings Tidningars almanacka, 1998, Oscar Fredriks bro

I nr 3 låg Ida Gustafsson Tapisseriaaffär, Svante Wisells herrekipering och andra hyresgäster i det nya huset var Holtz Manufakturaffär, C G Pettersson Garn- och Vävnadshandel på hörnan ut mot Tyska Torget. I nr 5, 7 och 9 fanns en länga av låga hus, där Rådhusets flygel nu ligger mot Drottninggatan. I nr 5 hade Juvelerare Chr. Schlyter sin butik, likaså hade Carl Hammarlöf sin Bosättningsaffär där. Tidigare var det ”Kolerabyrå” i huset.

I nr 7 och 9 hade Augusta Rudqvist sina butiker, Handsk- och tricotmagasin respektive Vit- och kortvaruaffär. Huset revs 1906 och hon flyttade butikerna till Drottninggatan nr 11 och 17. I nr 9 hade också fältskär C E Svensson praktik, jämte rakstuga. I hörnan i nr 11 hade handlare Alfred Andersson sin affär, där kappor och manufakturvaror såldes. Werner Krantz, tidigare verksam på Bråddgatan, flyttade in i huset på 1900-talets början och hit flyttade även Havannamagasinet.

Foto: turistnorrkoping, Norrköpings Tidningar almanacka, 1998

I nr 13 hade J A Cyrus sitt skrädderi och urmakare John Qvarnström sin affär. I nr 15 fanns Gustaf Liljegrens sybehörsaffär som från seklets början förde Tuppens vävnader och även ”Ryska” gummigaloscher. Stelanders Hattmakeri hyrde också i nr 15. I huset fanns även fru H O Rickman med sin damfrisering. I hus nr 17 fanns Guldsmed Palmgrens butik under en stor del av 1900-talet. I nr 19 fanns Ida Ehrholms damfrisering och bokhandel som ägdes av Ossian Humbla som försvann från staden på ett mystiskt sätt …

Foto: turistnorrkoping, Stadsbiblioteket Norrköpignsrummet, Hospitalsgatan t h skymtar Anderssons bokhandel

Bokhandeln togs då över av Wilh. Andersson. I huset fanns även Carl Hammarlöf med sin Bosättningsaffär, sedan nr 5 rivits. På nr 21 fanns Alma Östenssons handskaffär och Cotten Anderssons Parfymaffär.

Foto: turistnorrkoping, Hospitalsgatan december 2010

I hus nr 23 och 25 i huset tillhörande kvarteret Pelikan, de gamla husen revs 1906, fanns ”Wockats källare” som sålde matvaror. I det gamla och sedemera i det nya huset hade Oscar Pettersson förr sin fina Delikatessaffär, utanför vilken man ofta såg ekipagen från gods och herrgårdarna vänta medan inköpen gjordes.

Hos Oscar Pettersson köpte man gammalt och gott Moselvin till 1:80 kronor per butelj. I Pelikan fanns också Juvelare Sam Pettersson som flyttat upp från nr 2, Holms Frö- och Blomsterhandel och Sidenhandlare Alfred Andersson. I hörnbutiken kom sedan Enanders Kappaffär.

Foto: turistnorrkoping, Stadsbiblioteket, Norrköpingrummet, Tyska Torget

Vid Tyska Torget kring sekelskiftet 1899-1906 drevs torghandel vid hörnet Drottninggatan – Trädgårdsgatan före 1907 då Rådhuset byggdes. När man började med schaktningsarbeten för det nya Rådhuset hittades en grönlandssäl och en harpunspets av ben 4,5 meter ner i leran. Sälen hade dött ca 5000 år tidigare. Rådhuset invigdes 1910 och kostade 1,7 miljoner kronor. Då fanns inte bara kommunala Förvaltningen, utan även Polis och Rådhusrätten där. Det Hagmanska huset på hörnet Trädgårdsgatan – Drottninggatan, där spårvagnen svänger, låg Carl Bergsstens Bankpalats (Skandinaviska Banken) på Drottninggatan 10.

Foto: turistnorrkoping, Rådhuset invigt 1910

På 1920-talet fanns det 146 speceriaffärer, 69 mejeriaffärer, 45 kött-och fläskaffärer, 40 caféer och 21 Kondis i Norrköping. Drottninggatan kallades, främst av de yngre, för ”Draget”, men även för ”Drottnis” och ”Ströget”. Ung som gammal skulle ut och ”fingå” på nedre delen av Drottninggatan, som på den tiden var mycket mer i stadens centrum än nu.

Foto: turistnorrkoping, Nedre delen av Drottninggatan vid Saltängsbron

Där Spiralens varuhus finns idag, låg Holmbergs Spannmålsaffär, som även hade försäljning av avelsdjur och lantbruksmaskiner. Här fanns Bröderna Dahls Speceri- och Kemikalieaffär. Gården var en hållgård för böndernas hästar och ekipage. Sterns byggdes på den Hellmanska tomten, där det var smedja och hovslageri. Vid den Hellmanska porten och vid Stadstornet stod det originella paret Skärslipare Jäger och hans fästmö Ester Törnrosa och slipade saxar och knivar. Mitt över gatan, i nr 62, etablerade Bröderna Stern sin första herrekiperingsaffär. Rundströms Jern och Dahlgrens Gryn- och Mjölkaffär fick lämna plats för Epa.

Foto: turistnorrkoping, Stadsbiblioteket, Norrköpingsrummet, Milles konditori, f d Häggströms eftr, Vid Rådhuset

Häggströms Konditori, mitt emot Stadstornet, var stadens förnämsta, konditoriet hade gammaldags sirliga möbler och på disken stod en lång rad av runda porslinsfat med en stor sortering av läckerheter. En kanna kaffe kostade 20 öre, bakelser 10 öre och wienerbröd 5 öre. Här köpte springpojkarna tårtsmulor i strutar eller ett par gamla petit-chou för det facila priset av 5 öre. En filial till konditoriet öppnades mittemot Rådhuset. Konditoriet fick efter ägarbyte namnet Milles. På 1970-talet förvandlades konditoriet vid Rådhuset till en kinakrog.

Foto: turistnorrkoping, Stadsbiblioteket, Norrköpingsrummet, Drottninggatan

C G Ahl hade Vin- och delikatessaffär i nr 43, Oskar Pettersson i nr 23 och Bocks affärsbod i nr 4.

Foto: turistnorrkoping, Samma vy som ovanstående bild från Drottninggatan 2011

Samtliga dessa tre hade ibland en såkallad drive med nedsatta priser, till exempel såldes skadade apelsiner för 2 öre. Vid Bocks affär hängde varje höst, vid dörren, kroppar av matnyttiga djur såsom rådjur, kaniner, harar och tjädertuppar.

Foto: turistnorrkoping, Stadsbiblioteket, Norrköpingsrummet, Drottninggatan vid Rådhuset

Till Drottninggatans affärsliv hörde också Pehr Andersson med sin Hatt- och Pälsvaruaffär i nr 36. Norrköpings och Sveriges äldsta Pälsvaruaffär fanns i nr 26. Sista ägaren var fru Karin Nymark, hennes farfar hette Fogelgren och startade firman 1857 i den gamla byggnaden. Drottninggatan hade också två Pantlånekontor, NERFS i nr 57 och Gundersen i nr 43, dit man kom för att låna på olika föremål när man var i penningknipa. När konjunkturerna blev ljusare kunde man lösa ut dem och betala en viss ränta för förvaringen. På ovanvåningen låg Källaren Spiran Café och Matsal.

Foto: turistnorrkoping, Norrköpings Tidningar almanacka 1998

I hörnet av Drottninggatan – Hantverkaregatan på nr 54 låg Alfred Johansson Järnkrom Handel, där nu Mc Donalds och Filmstaden ligger. Apotek Hjorten och Postkontor 2 låg på nr 51. S:t Olai Pastorsexpedition låg på nr 50. Pariserbiografen låg på nr 43. Berggren hade konditori på nr 42.

Källa: NT-artiklar från pärm ”Drottninggatan”, Norrköpingsrummet, Norrköpings Stadsbibliotek.

Minnen från Drottninggatan

En person med smeknamnet Madong minns sina barndoms dagar när det skulle göras inköp längs Drottninggatan. Madong hänvisar till ett utdrag från telefonkatalogen från 1930-talet för Norrköping, där går det bland annat att läsa om följande verksamheter på Drottninggatan:

Sidenhuset var populärt i valet av klänningstyger. De hade även en monter med sidenblommor, paljettprydnader och broscher.

Bild: Wikipedia, Jabot

Jaboterna låg i en låda för sig, små vita krås, som många äldre damer älskade att pryda sina mörka finklänningar med. Först låg affären på Knäppingsborgsgatan, sedan på Drottninggatan. Röda fyren basaren vid Drottninggatan hade en leksaksavdelning längst in med bland annat dockvagnar och tjocka hopprep med svarvade trähandtag. I Brunnbergs dunkla butik kunde man köpa bokmärken styckesvis som doftade av fint papper och bläddrades av expediten med ett änglalikt tålamod.

I skoaffären fick barnen runda blanka bollar när de gick med mamma eller pappa för att köpa sommarens sandaler. Ibland följde man med till Swartz nobla affär, som sålde mattor och gardiner i hörnet av Drottninggatan – Hospitalsgatan. Hammarlöfs porslinsaffär låg längst ner vid Oscar Fredriks bro, där det luktade förnämt av keramik och porslin. Förnäma Hagmans med de glimmande kristallkronorna och med glas och serviser av ädlaste märken, låg mitt över gatan till Rådhuset.

Foto: turistnorrkoping, Stadsbiblioteket, Norrköpingsrummet, Drottninggatan 1880

På söder fanns Falks ”härliga” konditori och två kortvaruaffärer som gynnades av familjen Longrens. Vid Södra Saluhallen kunde det på dimfuktiga höstar hänga nyskjutet vilt utanför de bruna svängdörrarna. En del roliga annonser står att läsa i telefonkatalogen såsom för en tvättinrättning: Mycket vackra varaktiga och därigenom billiga stärksaker. Gardiner trådrättspända och välstrukna. Billig hushållstvätt.

Foto: turistnorrkoping, Stadsbiblioteket, Norrköpingsrummet, Drottninggatan med Stadstornet i bakgrunden

I yrkesförteckningen ur 1930:s telefonkatalog är de 75 mejeriaffärerna borta, likaså det enda våffelbruket i Norrköping. Tvätt och strykning är en bransch som är helt borta, även mangelbodarna är borta. Det fanns ett 40-tal Vedaffärer 1930. Kokfruarna, fem stolta damer, Bergfeldt, Johansson, Larsson, Magnusson och Nilsson samlades och var kända för sina Consomméer, aladåber, krustader, volauventer och blancmangéer. De gjorde även vanlig hederlig kalvstek och inlagd gurka. Sex spalter med försäkringsbolag fanns det i 1930 års telefonkatalog. Namn ur den fornnordiska gudasagan var populära som Freja, Gauthiod, Heimdahl, Nornan, Oden, Sleipner, Svitjod, Valkyrian och Ägir. Det var namn med klang som ingav en extra dos av förtröstan för en osäker försäkringstagare. På 1930-talet låg Konsum på samma plats som f d Domus och Domino numera ligger.

Källa: NT-artikel 15/4 -1972, Norrköpingsrummet, Norrköpings Stadsbibliotek.

Slutligen en vers om vårt Drottninggatan:

Källa: NT-artikel "Härs och tvärs", Norrköpingsrummet, Norrköpings Statsbibliotek

Foto: turistnorrkoping, Stadsbiblioteket, Norrköpingsrummet, Fleminggatan

Fleminggatan: Tidigare låg en Kungsgård och därefter 1582-1607 renässansslottet Norrköpings Hus, där Hedvigs kyrka nu ligger. Hans Fleming var arkitekten bakom och namngav alltså Fleminggatan. Fleminggatan var forna tiders Södra Strömsgatan.

Foto: turistnorrkoping, Generalsgatan, Norrköpings äldsta bevarade hus

Generalsgatan: Gatan fick sitt namn 1769. Flera forskare har sysslat med frågan: var det en särskild general som åsyftades, eller har man endast velat åstadkomma en yrkesgata?

Foto: turistnorrkoping, Klockgjutaregatan

Under samma år fanns många skyltar på husknutar t ex Tunnbindare, Garvare, Bryggare, Klockgjutare, Skeppare- och Styrmän. Enligt Sven Lutteman (f d Borgmästare i Norrköping och ansvarig för 1 895 olika skrifter om Norrköping), är en trolig Generalsteori att det möjligen åsyftat på Generalkvartermästaren Olof Hansson Örnehufvud som haft uppdrag i Befästnings- och Stadsplanefrågor. Brist på bevis gör att svaret är osäkert.

Foto: turistnorrkoping, Garvaregatan

Hospitalsgatan: Gatan har fått sitt namn efter ett Kronohospital som var verksamt under 1600 och 1700-talet. Kronohospitalet var beläget vid den östra delen av kvarteret Pelikan, en så kallad själagård som tog hand om personer med sjukdom, fattigdom eller som av åldersskäl inte kunde ta hand om sig själva. Namnet Själagård ändrades till Helgeandshus och senare till Hospitalet, som avvecklades 1777. Hospitalsgatan var förr tillsammans med Bråddgatan och Kungsgatan de stora affärsgatorna.

Foto: turistnorrkoping, Norrköpings Tidningars almanacka 1998

År 1741 besökte Carl von Linné staden, då industrier hade vuxit upp och handeln blomstrade. Linné sa: ”Staden var stor, husen vackra, med breda gator, tre kyrkor, fyra torg, många trädgårdar och två Borgmästare. Natten förhindrade oss att bese flera fabriker och märkvärdigheter i denna täcka stad”.

Foto: turistnorrkoping, Carl von Linnés plats

På 1800-talet fanns bland annat Hanna Berggrens Glas och Porslin, Arbetareföreningens Diverseaffär på Hospitalsgatan. Törnbergska, en annan diversehandel, låg i västra hörnet av Nya Torget. På Nya Torgets östra sida låg Hjortska Trädgården där det var nöjesplats, tivoli och cirkus som agerade mellan varven. Nya Torget var kullerstenstorg före 1899 och där bedrevs daglig handel.

Foto: turistnorrkoping, Sveahallen

År 1900 uppfördes och invigdes Sveahallen med Nils Lennstam som byggmästare, på 1910-talet fanns bland annat Carl Grananders Köttaffär och J K Boqvists Smör- ägg- och ostaffär här. Före Sveahallen låg här Forsbergska Gården, där en Ölstuga låg, ”Bier-Halle” som det stod på dess skylt.

Foto: turistnorrkoping, Stadsbiblioteket, Norrköpingsrummet, Bier halle

AB Th Palmgrens juvelaffär låg vid hörnet Hospitalsgatan/Drottninggatan och vid andra hörnet Wilh. Anderssons Nya Bokhandel AB. Fruktaffären Pomona Hospitalsgatan 8 sålde Nestlé- och Gala Petterchoklad från Schweiz (lokalen revs 1929 och gav plats för ytterligare utrymme till NT). På nr 7 låg Fr Ohlssons Ångbageri med kringla över dörren (Bageriet låg vid Refvensgrund). Telegrafhuset låg i hörnet Hospitalsgatan/Drottninggatan.

Foto: turistnorrkoping, Gamla NT-husets fasad

1918 flyttade Norrköpings Tidningar in på Hospitalsgatan 6 (tidigare på Västgötegatan). Högst upp i NT-huset låg Earlings Fotoatelje och mittemot NT låg på 1920-talet Helsingborgs Såp- och Tvålfabrik.

Foto: turistnorrkoping, Fasad på det f d NT-huset

1927 var första året den traditionella Juldekorationen med gula stjärnor och girlanger uppfördes. Från Drottninggatan fanns en rund stålkonstruktion med inskriften ”Julmarknad” dekorerad med bland annat lingonris.

Foto: turistnorrkoping, Stadsbiblioteket, Norrköpingsrummet, Hospitalsgatan 1940

1934 uppfördes Tempo livsmedel på Hospitalsgatan 12-14. Sterns var beläget vid hörnan Hospitalsgatan – Kristinagatan. Längs gatan fanns också bland annat affärer för Hattar, Korsetter, Strumpor och Sadelmakeriet Alfred Jonsons söner. Apoteket Svanen låg i hörnan Nya Torget/Hospitalsgatan, där nuvarande Servicehuset Generalen finns idag.

På Hospitalsgatan 15 i korsningen Olai Kyrkogata låg bland annat Malmska Flickskolan 1890, Carl Theodor Malms gamla bostadshus.

Foto: turistnorrköping, Malmska flickskolan, Hospitalsgatan

En liten anekdot: På Hospitalsgatan 52, på gården, fanns ett lusthus i form av en däckskajuta till en medelstor ångare med tillhörande styrhytt. Den kom till fastigheten i slutet av 1800-talet, ett lusthus som många barn har lekt i och fram till åtminstone mitten av 1930-talet fanns den kvar där.

På 1950- 60-talen låg bland annat Philips Tv-Radio, Dux Radio och Tv och Skantic Radio och Tv på Hospitalsgatan.

I slutet av 1800-talet var det bland annat Pianotillverkning på Hospitalsgatan 1.

Foto: turistnorrkoping, Stadsbiblioteket, Norrköpingsrummet, Hospitalsgatans början vid Strömparken

Hospitalsgatans kvarter från Strömparken till Bangårdsgatan:

På jämna nummer heter 1:a kvarteret Vågskålen, 2:a kvarteret Kronan, 3:e kvarteret Pelikanen, 4:e kvarteret Äpplet, 5:e kvarteret Skeppet, 6:e kvarteret Flaggan, 7:e kvarteret Prinsen, 8:e kvarteret Tornet, 9:e kvarteret Flöjten och avslutas med det 10:e kvarteret Importen.

Foto: turistnorrkoping, Traditionell Juldekoration Hospitalsgatan 2010

På ojämna nummer heter 1:a kvarteret Duvan, 2:a kvarteret Tullhuset, 3:e kvarteret Lokatten, 4:e kvarteret Svärdet, 5:e kvarteret Nya Torget, 6:e kvarteret Bakugnen, 7:e kvarteret Danzig, 8:e kvarteret Järnstången och avslutas med det 9:e kvarteret Triangeln.

Källa: NT-artikel från pärm ”Hospitalsgatan”, Norrköpingsrummet, Norrköpings Stadsbibliotek.

Knäppingsborgsgatan: Gatan är uppkallad efter den sägenomspunna Knäppingen, en liten rund bergsholme i Strömmen invid den äldsta bron för skydd och bevakning vid den viktiga flodövergången.

Foto: turistnorrkoping, Knäppingsborgsgatan, vy mot Drottninggatan

Kungsgatan: Kungsgatan som räknar sina anor från 1600-talet, utvecklades som affärsgata från 1800-talets slut och blomstrade under första hälften av 1900-talet. På 1620-talet infördes stadstullar i riket och tullportar tillkom vid stadsgränserna. Tre tullhus blev det i Norrköping. Norr tull blev början för sträckningen av Kungsgatan.

Foto: Wikipedia Skvallertorget 1902

Den lilla torgbildning invid Strömmen, dvs det blivande Skvallertorget, blev ursprunget till Kungsgatan och Bergsbron tillkom först på 1640-talet. Före det svängde alltså gatan ned mot den då enda överfart över Strömmen, föregångaren till våra dagars Gamle Bro.

Tiden gick och överfarten vid Bergsbron kom att kallas för Stora Stockholmsgatan och in på 1800-talet för Norr Storgata , som en pendant till Söder Storgata, dvs Drottninggatan. Såren blev stora efter den förhärjade branden 1826.

Foto: turistnorrkoping, Stadsbiblioteket, Norrköpingsrummet, Bergsbron 1895

I mitten av 1800-talet kantades Kungsgatan av små hus med stora trädgårdar belägna bakom stora plank. Gårdarna kunde omfatta hela kvarter och bebyggelsen på nordantill var luftig och spridd. I slutet av 1800-talet uppfördes större stenhus med en ny tids butiksliv på nedre botten.

Foto: turistnorrkoping, Vattengatan

Vid Norra Kungsgatan 14 i hörnet av Vattengatan låg i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet Ernst Larssons Jernvaru-affär på bottenvåningen. På 1900-talets första hälft kom Kungsgatan att bli en betydande affärsgata och med införandet av spårväg 1904, också ett populärt kommunikationsmedel för fabriksarbetare och ett alternativ för människor från andra statsdelar att besöka affärsgatan. I kvarteret Berget vid hörnet av Kungsgatan och S:t Persgatan låg Ströms-Yfa, Yfa bildades 1913 då Bergsbro AB, Brücks AB, Ströms AB och R Wahrens slogs ihop.

Foto: turistnorrkoping, Stadsbiblioteket, Norrköpingsrummet, Kungsgatan

På 1910-talet låg bland annat Maria Dahlqvists sybehörsaffär på Norra kungsgatan 13. 1926 låg Norrköpings Folkbank på nr 5, Wahlbecks Konditori på nr 7, A Jonssons bättre gjorda manskläder låg på nr 9. På nr 11 fanns Apoteket Lejonet och Weydes Färghandel, på nr 17 låg Hummelgrens blommor, Edvard Hagmans Bosättning och Lundbergs Bokhandel. Vid Norra Kungsgatan nr 27 låg Adamson & Kling Färghandel, på nr 31 låg Jansson & Norrbom järnaffär. Liebergs & Larsson Järnaffär låg på nr 6, på nr 10 låg Café London och OJ:s slakteri, vid nr 14 låg Norra Päls- Hatt och Mössaffären och på nr 16 låg Beckmans Foto.

Foto: turistnorrkoping, Stadsbiblioteket, Norrköpingsrummet, Kungsgatan

Från 1930-talet fanns Roséns Guldsmedsaffär, Wivex konditori som låg i hörnet vid Sandgatan, Märtas Damkonfektion, Westlunds sportaffär, Bjurmans Sko-dito och OJ’s Livs var några av de övriga butiker som fanns längs Norra Kungsgatan. 1926 inrättades – Ettans Ringlinje- som gick sträckan Västertull – Bergsbron – Skvallertorget – Norr Tull och så i motsatt riktning runt hela stan alltså upphovet till namnet ”Ringlinjen”. 1958 lades linjen ned.

Foto: turistnorrkoping, Stadsbiblioteket, Norrköpingsrummet, Kungsgatan

Kungsgatan blev en betydande affärsgata och med det ett myller av butiksskyltar bland annat Bergvalls Manufaktur som 1934 efterträddes av Stenegårds Herr- och damekipering, Hanna W Carlssons Tyg- och sybehörsaffär, Ragna Torgersruuds pappershandel, tvålaffären Resia, Guldsmed och urmakare, ett par hattaffärer, flera skoaffärer, två fina delikatessbutiker hos Thure B Larsson och Henning Cassel Lundbergs bokhandel, med bland annat sagoböcker och färggranna jultidningar var populär. Svenska smöraffären sålde ost och smör och skyltade med blågula flaggor. Vid Skvallertorget låg Wahlbecks konditori. Hummelgrens blomsterhandel och Beckmans foto har huserat här länge och ännu. Apoteket Lejonet har funnits sedan 1758, men beläget på olika nummer längs Kungsgatan och nu beläget på nr 36. Mycket av butikerna bars upp av de boende på norr och av massan av textilarbetare. Under 1950-talet fanns Kungs Radio och cyklar mitt emot Skvallertorget och där låg vid förra sekelskiftet Apoteket Lejonet och Norrköpings Stads Arbetsförmedling. Vid Skvallertorget fanns Lekoma, Lieber och Larsson Järnaffär.

Foto: turistnorrkoping, Stadsbiblioteket, Norrköpingsrummet, Kungsgatan

Dagens Kungsgatan var förr uppdelad i tre delar, Norra- Västra och Sydvästra Kungsgatan. Norra Kungsgatan utgick från Bergsbrons norra landfäste mot Norr Tull. Gatan numrerades då med låga och ojämna nummer på vänster sida och jämna nummer på höger sida ned mot Norr Tull där de höga numren fanns. Västra Kungsgatan började vid Bergsbrons södra landfäste och numreringen började med de lägsta numren och gick upp till S:t Persgatan. På högra sidan jämna nummer och på den västra sidan låg de ojämna nummer. Västra Kungsgatan tog slut vid S:t Persgatan.

Senare byggdes Kungsgatan ut från S:t Persgatan till Södra Promenaden och fick då namnet Sydvästra Kungsgatan. Under 1930-och 1940-talet fanns på Norra Kungsgatan bland annat Kling Färghandel, Järnhandel, Konditori, Brücks Textilfabrik, Rut Hellmans Mjölk- och brödaffär, Georg Ledbergs tobakshandel låg i backen några meter från korsande Västra S:t Persgatan. Vid Bergsbron började Industrilandskapet med bland annat C L Svensson och söner. Vid 17-tiden ljöd fabrikspiporna och alla textilarbetare vällde ut på bron, vid Västgöte- och Bredgatan. Före kriget innan Riksbron byggdes 1939-40 gick biltrafiken över Bergsbron.

Foto: turistnorrkoping, Västgötegatan

I Generalplanen, redan 1942, ansågs det att Kungsgatan borde breddas. Den var trång och livligt trafikerad. På 1950-talet började textilkrisen och fabrikerna runt Skvallertorget avvecklades den ena efter den andra. ”Bullaparaden” längs Kungsgatan glesnade bort.

På 1950-talet beslöts att hela Kungsgatan skulle kallas Kungsgatan, i samband med det numrerades gatunumren om och idag finner vi de lägsta numren vid Norr Tull.

I takt med 1960-talets utveckling av varuhus i kvarter i city, började nedgången för Kungsgatan. Trafik som rusade förbi, dåligt om parkeringsplatser osv. Kungsgatan ansågs som ett stinkande avgasdike. Nya bredden skulle bli 30 meter, med flera filer, cykelbanor och dubbla trärader, men det på bekostnad av hela kvarter längs den västra delen av Kungsgatan.

Foto: turistnorrkoping, Stadsbiblioteket, Norrköpingsrummet, Kungsgatan, Tabernaklet

En omfattande rivning tog vid, vilken kulminerade i början av 1980-talet. Tabernaklet (Baptisterna) i korsningen Vattengatan-Kungsgatan, denna ståtliga byggnad invigd 1887, revs i mars 1984. Därefter revs 1986, den för många Norrköpingsbor kända Pizzerian Wivex som låg i Bankdirektör John Philipsons hus. Gamla SJ-huset i Kvarteret Krogen vid Norr Tull som var byggt 1897, revs 1987. Sista huset som revs låg vid Skvallertorget och det försvann 1989. Under hösten 1989 invigdes den nya Kungsgatan. Norrköpings egen Kungsportsaveny. Miljöproblemen fanns dock kvar och Bergsbron framstod som en flaskhals. På 1990-talet fanns flera nöjesplatser såsom Tellus, La Luna och Castello, längs Kungsgatan.

2008 installerades en luftmätare på Kungsgatan, under 54 tillfällen uppmättes alltför höga partikelhalter.

Kungsgatans kvarter från Norr Tull till Väster Tull:

På jämna nummer heter 1:a kvarteret Bägaren, 2:a kvarteret Vinpipan, 3:e kvarteret Bladet, 4:e kvarteret Barken, 5:e kvarteret Spetsen, 6:e kvarteret Kåkenhus, 7:e kvarteret Kopparhammaren, 8:e kvarteret Vävstolen, 9:e kvarteret Bommen, 10:e kvarteret Danserskan och avslutas med det 11:e kvarteret Fjället.

På ojämna nummer heter 1:a kvarteret Norr Tull, 2:a kvarteret Hallen, 3:e kvarteret Gördeln, 4:e kvarteret Haken, 5:e kvarteret Kapellhorvan, 6:e kvarteret Bergsbron, 7:e kvarteret Bergskvadraten, 9:e kvarteret God Vän och avslutas med det 10:e kvarteret Åsen. Därefter slutar Kungsgatan vid Fenixrondellen där Södra Promenaden korsar.

Källa: NT-artiklar från pärm ”Kungsgatan”, Norrköpingsrummet, Norrköpings Stadsbibliotek.

Källvindsgatan: Gatan har fått sitt namn av att det uppe på åsen låg en källa, där man med hinkar vindat upp vattnet.

Foto: turistnorrkoping, Källvindsgatan

Olai Kyrkogata: Förr i tiden bestod den av två gator, Norra- och Södra Kyrkogatan.

Repslagaregatan: Louis De Geer anlade 1628 ett repslageri som drevs i hans regi till 1641 och verksamheten upphörde 1652.

Foto: turistnorrkoping, Repslagaregatan

Saltängsgatan: Förr hette gatan Norra Strömsgatan.

Foto: turistnorrkoping, Saltängsgatan

Sankt Persgatan: Enligt Sven Lutteman finns inte någon godtagbar förklaring till detta namn. Innan 1769 kallades den Västra Storgatan, något tidigare har Västra Tullportsgatan använts.

Skiljegatan: Den lilla gatstumpen som idag bär namnet Skiljegatan, mellan S:t Persgatan och Nygatan kallades Lilla Nygatan.

Foto: turistnorrkoping, Skiljegatan

Slottsgatan: Otvivelaktigt har Slottsgatan fått sitt namn för att den leder ut till Johannisborgs Slott som ritades av arkitekten Hans Fleming. Förr bar gatan namnet Södra Strömsgatan.

Foto: turistnorrkoping, Slottsgatan

Trädgårdsgatan: Säkerligen har gatan fått sitt namn efter trädgården till den Kungsgård på Hedvigs Kyrkas nuvarande plats legat. Vad vi idag kallar Nya Torget utgjorde 1769 kvadraten trädgården, som staden inköpte.1863 gjordes det odlade kvarteret om till salutorg.

Foto: turistnorrkoping, I våra kvarter, Bertil Reuterstrand

Från 1769-års karta och fram till slutet av 1800-talet har det inte tillförts så många anmärkningsvärda namn, enligt Sven Lutteman. Han vill dock nämna Orangerigatan mellan Norra Promenaden och Saltängsgatan som förmodligen har samband med den trädgård som hörde till Louis De Geers Palats, Stenhuset.

1769 namngav man gator efter kända förhållanden och händelser. En del namn är vanligt förekommande i många städer såsom Skolgatan, Prästgatan, Kyrkogatan, Bredgatan för att nämna några.

Några gator verkar tillkomna av en slump, men de är sällsynta enligt Lutteman.

De senaste decennierna har många namn tillkommit som minner om i staden verksamma personer. Yrkesnamn har varit mycket omhuldade från 1769. Små yrkesgrupper har det gått att samla i en mindre stadsdel, Hageby.

Sjöfart och sjöliv utgör en annan stor grupp som också var med från början och på senare år koncentrerats i Lindö.

Idrottsgrupper finns som gatunamn i Ektorp, som till exempel Fotbollsgatan och Målgränd.

Tre Prinsars Gränd fick sitt namn först 1954, den lilla gatustumpen som leder från Fleminggatan till Hamngatan. I stadsfullmäktiges handlingar står det att namnet är ”hävdvunnet”. Säkert har det i kvarteret Valvet, från Drottninggatan i väster till Kalvhagen funnits en krog med det kungliga namnet. Det har funnits gott om krogar i trakten. I hörnet av gränden och nuvarande Hamngatan låg från 1762 Egges Teater, en av landsortens första för teaterändamål byggda lokaler. Värdefull teater spelades där fram till 1795. Enligt Sven Lutteman hade Teatergränd eller Egges gränd varit ett bättre val. Att Tre Prinsar skulle syfta till sönerna till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika kan avskrivas som obestyrkt. Prinsarna Gustav III, Karl XIII och Fredrik Adolf var dock på plats vid Riksdagen 1769.

   

Första, andra, tredje, fjärde Kyrkvägsgränd mynnar i den långa gata, som idag bär namnet Kyrkvägen som leder till Östra Eneby Kyrka. Enligt Lutteman har de inte sluppit helt ifrån de amerikanska nummernamnen.

Källa: NT-artiklar från pärm ”Gator innanför Promenaderna”, Norrköpingsrummet, Norrköpings Stadsbibliotek.

Gator förr och nu

Flera gator har fått sina namn ändrade genom tidens gång.

Verkstadsgatan i Fredriksdal, heter idag Verkmästaregatan.

Väggatan vid den forna stadsdelen Gjuteriet är idag en del av Stockholmsvägen.

Änggatan heter idag Ståthögavägen.

Stationsgatan heter idag Norra Promenaden.

Återvändsgränden, idag Dalsgatebacken upp mot De Geersgymnasiet.

Järnvägsgatan heter idag Drottninggatan.

Kvarngatan fick sitt namn efter alla kvarnar som en gång i tiden låg längs gatan och hette tidigare Ågatan.

Kristinagatan hette tidigare Östra Kyrkogatan fram till 1958.

Mäster Påvels gränd har associationer till bryggerinäringen och hette förr Norra Bryggaregatan. En tomt längs gatan ägdes av en bryggare Johan Christofer Rahm.

Mätaregatan, idag Östra Promenaden, syftar på delen från Skolgatan ned mot Strömmen.

FOto: turistnorrkoping, Östra promenaden

Olai Kyrkogata bestod förr i tiden av Norra och Södra Kyrkogatan.

Gröna Gatan var en tvärgata till Bråddgatan, öster om densamma ned mot Strömmen. Idag är den helt borta.

Mjölkgatan, idag Gamla Rådstugugatan söderut från Gamla Torget.

Rådhusgatan, idag heter den Nya Rådstugugatan.

Sankt Persgatan hette förr Sandbergsgatan, Stora Västerportsgatan och Västra Tullportsgatan (den anspelade på den tull som låg vid landsvägen mot Linköping). Under 1800-talet delades gatan in i Västra och Södra S:t Persgatan, samt Södra Plankgatan som anspelade på det gamla stadsplanket.

Saltängsgatan hette förr Norra Strömsgatan.

Smålandsgatan heter idag Tjustgatan.

Strandvägen i Kneippen, heter idag Kneippgatan.

Foto: turistnorrkoping, Kneippen

Trafikgatan i Kneippen, heter idag Borgsgatan.

Vasagatan i Kneippen, heter idag Villagatan.

Listan är på intet sätt fullkomlig.

Källa: NT-artikel, Norrköpingsrummet, Norrköpings Stadsbibliotek.

Gator och stadsdelar som kommit och gått

Vid byggandet av nya bostadsområden t ex vid det forna Marielund, eller Gjuteriet där Tulegatan, Pålsgatan, Källgatan, Nygatan, låg gator som försvann på 1960-talet. Borta sedan länge är även de mindre gatorna i den tidigare stadsdelen Saltängen såsom Lotsgatan, Matrosgatan, Bregsholmsgatan och Åbodgatan.

Foto: turistnorrkoping, Nygatan

Gator som var inplanerade, men aldrig blev av är bland annat Gröna Gången och Giljaregatan i Oxelbergen.

Innan gatuadresser blev till kunde brev adresseras, långt in på 1840-talet, enligt följande:

”Sjunde huset till höger på gatan, som går från Ådermans och Sundblads Handelsbod”.

Foto: turistnorrkoping, I våra kvarter, Hörnet Drottninggatan - Repslagaregatan

Handelsboden i fråga utvecklades senare till den välkända firman Hultman och Åderman som då låg vid Drottninggatan i Kvadraten Linden, antingen dagens Hantverkaregatan eller Prästgatan.

Källa: NT-artikel Stolta Stad, 27/11-2004, Norrköpingsrummet, Norrköpings Stadsbibliotek.

Gatan som aldrig blev av

En 12 meter bred gata var tänkt att gå från Karl Johans Torg (som då sträckte sig ända ned till Strömmen), till den del vi idag kallar Samarien, därifrån bort mot Palace (g:a nöjespalatset) fram till Vattengatan. Bron över Strömmen kom aldrig till stånd och förlängningen av Gamla Rådstugugatan blev heller aldrig av.

Foto: turistnorrkoping, Karl Johans park

Källa: NT-artikel 18/10-1999, Norrköpingsrummet, Norrköpings Stadsbibliotek.

Skvallertorget

Foto: turistnorrkoping Skvallertorget med Vår enighets fana

Skvallertorget fick 1931 byta namn till Samtalstorget. Samtal sågs förmodligen som något ädlare än skvaller. Torget återfick sitt gamla namn 1962 då föreningen Gamla Norrköping påpekade att det förmodligen var ett missförstånd. Namnet hade inte med skvaller att göra utan med Skvalande regnvatten eller möjligen med såkallade Skvaltkvarnar.

Nya områden

Går det att skapa ett namn med ett geografiskt eller en historisk anknytning är det att föredra menar Willy Sandin på Lantmäterimyndigheten.

Bara avlidna människor får ge namn till gator/byggnader undantag kan göras för kungligheter t ex Victoriaskolan. Det händer att tjänstemännen på Lantmäterimyndigheten vänder sig till Ortnamnsarkivet i Uppsala. De ligger t ex bakom d:et i Himmelstadlundsallén.

Sällsynt med namnbyten

I samband med kommunsammanslagningen för styvt fyrtiotalet år sedan blev det nödvändigt att ändra en del gatunamn, då det plötsligt fanns fler gator med samma namn i den nya storkommunen Norrköping. Den gata som hade flest adresser fick då behålla namnet.

Källa: NT-artikel 16/2-2001, Norrköpingsrummet, Norrköpings Stadsbibliotek.

Kullerstensbelagda gator i Norrköping

Enligt Kommunens Gatu-och Parkkontor finns 2 kullerstensbelagda gator i Norrköping.

1. Tre Prinsars Gränd

Foto: turistnorrkoping, Tre Prinsars Gränd

2. Gymnastikgatan, mellan Södra Promenaden och Nygatan, alltså bredvid Halvars glasskiosk. 

Foto: turistnorrköping, Gymnastikgatan

Slottsgränden mellan Saltängsgatan och Slottsgatan har tuktad sten som ej ska förväxlas med kullersten.

Källa: Artikel ur NT 13/11-2002, Norrköpingsrummet, Norrköpings Stadsbiblioteket.

Promenaderna

Promenaderna påbörjades 1858 med Erik Swartz som initiativtagare och Knut Forsberg som Arkitekt. Hela Folkparken kanske man ska säga är den 4:e Promenaden. Den trädbevuxna parken som blev klar genomkorsas av alléer och med John Philipsons stöd som donator.

Foto: turistnorrkoping, Norra promenaden

Källa: Artikel ur Folkbladet 2/4-2001, Norrköpingsrummet, Norrköpings Stadsbibliotek.

1850-talets Norrköping med Statstullar

1850-talets Norrköpingsbor kände endast till namnet på järnvägar, om de inte färdats på kontinenten eller för de som tagit ”en lilletur” i Danmark. Norrköpingsborna fick hålla till godo med gästgivarskjuts eller kanske skakas fram i ett pinoredskap, som gick under det beryktbara namnet ”Rapphöna” och som Hjalmar Ekerot uttryckte ”nu måhända endast finnes kvar i doktor Hazelii friluftsminnen på Skansen”. Hela hösten 1850 har det nämligen varit ett evinnerligt regnande, ett riktigt influensaväder. ”Landtullarne” existerar ännu, grundligt impopulära. Tullkontrollörerna visiterade både resenären, hans skjutsbonde och ”rapphöna” för att söka upptäcka minsta konfiskabla småsak. Allt det här till skydd för den ”ärlige och redlige hantverkare”.

Det råder även såkallad koleraspänning eller koleraspärr och en och annan begär att få se det ”sundhetspass” som varje resenär är skyldig att medföra. En lång, tröttande och även omskakande process. Konung Oscars namnsdag brukar firas ”å societeten”. Vi denna tid är Norrköping en av de ytterst få städer som inte högtidlighåller dagen genom danstillställningar. Ungdomen är förgrymmad. 4 december 1850 är inne, Grosshandlare Gustaf Eklund, Norrköpings mest uppmärksammade person, har på egen bekostnad skaffat dess nya och fullt värdiga Teater.

Foto: turistnorrkoping

Byggd av en Herr Hellström och under ledning av konduktör Tavenius. Man hurrar för Grosshandlare Eklund när ridån går i höjden och den kände teaterdirektören Carl Gustaf Hessler framträder. TYSTNAD!! Teaterdirektören ska framföra en prolog skriven särskilt för invigningstillfället av Jeanette Granberg, sedemera Fru Stjernström. Där skildras hur de 3 bröderna: industrin, handeln och idogheten under sina praktiska strävanden förglömde sin syster, konsten. I sin glömska hade de mest och vanligast sökt materiella nöjen, men nu kunde de bli tillfälle till mer förädlande förströelser, inte så sällan hade en bottensats av djupaste allvar. Slutligen genomfördes denna tids mest omtyckta feeri (sagoaktigt sceneri) och utstyrselsstycken. ”Den Bergtagna”, eller Systrarna på Kinnekulle, ett dramatiskt stycke i tre akter och en tablå.

Det var förbjudet att röka cigarr på till exempel Drottninggatan och blev man påkommen hade man gjort sig ”förvunnen” till 3 riksdaler eller 16 skillings i böter. Hos källarmästare Lundström vid Tyska Torget kunde man få gott buteljerat Linköpingsöl. Liljeholmens stearinljus saluförde de omtyckta bröderna i firman Scherin och Co.

Källa: Artikel ur Östergötlands Dagblad 24/11-1950, Norrköpingsrummet, Norrköpings Stadsbibliotek.

Historik kring ett urval av Norrköpings gator

Abel Beckers gata: Abel Becker var en tullare från Lybeck som blev en duktig bokförare på Drags. När ägaren till fabriken, Petter Speet, dog omkring år 1670 gifte Becker sig med änkan och tog över Fabriken. Han satsade på marknadsföring och snabba leveranser. Yllefabriken fick ett kraftfullt uppsvung och vävde ihop kilometer efter kilometer av ylletyg till karolinernas uniformer.

Albrektsvägen: Den tyske Albrekt av Mecklenburg valdes till Sveriges kung på 1300-talet och regerade i 20 år. 7 april 1384 besökte han den lilla staden Norrköping och dömde i en tvist om stadens gränser. Domarbrevet finns bevarat och således firade 1984 Norrköping 600 år.

Bild: Wikipedia, Albrekt av Mecklenburg

Bredgatan: Teatern Arbis ligger här. En enligt planer ej uppförd fyrfilig väg var tänkt att gå över strömmen ner till Gamla Rådstugugatan. Här låg förr bland annat Lasse Vävares hus i Kvarteret Spetsen, upp mot Kungsgatan. På Bredgatan 14 låg Eklundska Arkivet, Sääfska Gården låg på nr 46. Westerholms Gamla Tricotfabrik fanns här också. Gamla Yfa låg där universitetet nu ligger och mittemot Frälsningsarméns gamla Studiehem som numer är studentboendet Täppan. Rolinska krogen låg vid Bredgatan 16. AB Axel Andersen, på 1900-talets början Skandinaviens största kortvarulager, låg här.

Foto: turistnorrköping, Arbis

På 1880-talet låg charkuterifirman Petterson-Jonson, ”KorvPelle”, i korsningen Bredgatan -Tunnbindaregatan.

Foto: turistnorrkoping, Tunnbindaregatan-Bredgatan

Broocmans Plan: Reinerius Broocman flydde undan ryssarna som brände ner hans kyrka i Lettland. Tyska kyrkans nye präst lät trycka upp psalmer åt sin församling. Han tog snart över det lilla tryckeriet. Han blev förmögen och satsade också på Himmelstalund, där han drev Gästgiveri, Brunnssalong och byggde sig en herrgård. Detta hände under 1700-talets första hälft.

Bild: Wikipedia, Reinerus Broocman

De Geersgatan: I början av 1600-talet hälsade bankiren och vapenhandlaren Louis De Geer från Amsterdam på vännen Wellam De Besche i Finspång. Han passerade Norrköping, såg vattenkraft, malmtillgångar och transportleder, vilket kunde generera ännu mer pengar till vapentillverkning. På 25 år blev lilla Norrköping rikets andra stad, sjudande internationell.

Foto: turistnorrkoping, Louis De Geer, Gamla torget

Jacob Ekbohmsgatan: Borgmästaren hade drygt jobb när ryssen brände ner hela stan 1719, då endast 3 brända hus stod kvar. Dessutom verkade han, utan avgörande framgång, för att Norrköping skulle utses till Östergötlands Residensstad.

Petter Swartzgatan: Petter Persson från värmland tog nytt efternamn från Svartån hemmavid. Den unge bokhållaren som kunde modern Italiensk bokföring, gjorde karriär på 1750-talet. Han snålade ihop till sin första lilla tobaksfabrik; Röda Lacket är svensk snushistoria.

Foto: turistnorrkoping, Petter Swartzgatan

Sundeliusgatan: På Egges krog stämde många in i europas första hitlåt, Marseljäsen, farligt revolutionära toner vid 1700-talets slut. Hans Olof Sundelius hade skrivit svenska texter. Han var en folkkär präst, en som ömmade för de fattiga. Prästen avsattes … Sundelius skrev Norrköpings minne, stadens första krönika.

Västgötegatan: Den väg man tog om man skulle gå till Västergötland, enkelt men sant. 

Källa: NT-artiklar från pärm ”Drottninggatan”, Norrköpingsrummet, Norrköpings Stadsbibliotek.

TS

Tillbaka

5 kommentarer till Norrköpings gator och dess uppkomst

  1. Kerstin Junggren, Kinnekullegatan 22, 532 32 Skara. skriver:

    Det var en rolig genomgång av gamla fotografier och Norrköpings historia. Som född i Norrköping och med en uppväxt på norr, Tunnbindaregatan 19, saknade jag bilder från kvarteret Haken. Allt finns kvar i mitt huvud men miljön och nästan alla husen är borta. Kvar står dock barnkrubban där jag var om dagarna mellan mitt andra och sjunde levnadsår. Kerstin Junggren, Skara, 77 år.

  2. Lena EH skriver:

    Har läst att Pålsgatan numer heter Värmlandsgatan. Stämmer det? Är det i så fall samma numrering, så att Pålsgatan 9 motsvarar Värmlandsgatan 9 till exempel?

    • Hej Lena! Tack för din kommentar! Jag kollade lite på nätet efter namnet Pålsgatan, det stämmer att den numera heter Värmlandsgatan, men jag hittade inget om gatunummer, så jag kan inte svara så bra på din fråga! LDm f.d. projektledare

  3. Bo Göran Svensson skriver:

    Bode på slottsgatan 86 ingång från Allégatan 2 rok en kallvatten kran ute dass.övriga gator Rodgagatan Rodagagränd orangerigatan och gränsgatan mot nedre saltängen pampusgatan
    Tyvärr finns det ytterst lite om saltängen att läsa.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s