Norrköööping, för tjyvingen!

Google bilder

Alla vet att människor talar olika språk i olika länder i världen. Alla vet också att många länder har invandrare, som fortsätter att tala sitt modersmål i sitt nya hemland. Beroende på var man är född påverkas språket. I Tyskland talas tyska, i Frankrike franska och så vidare. Det var förr många svenskar som utvandrade till USA och deras nu levande släktingar har engelska som modersmål, men många ättlingar talar också svenska. Invandrarbarn i Sverige lär sig tala svenska, men inte vilken svenska som helst. Barn som växer upp i Skåne lär sig tala skånska, om de växer upp i Stockholm lär de sig stockholmska – och om de växer upp i Östergötland så talar de så småningom östgötska. Kanske kommer de rent av att få en Norrköpingsdialekt.

Om man reser till en annan del av Sverige, utanför sin hemort, kan det vara svårt att förstå vad folk säger. Det kan ibland vara svårt att förstå vad en skåning, en norrlänning eller en gotlänning säger. Det kan också vara tvärtom, att dom har svårt att förstå oss i vår del av landet! Man kanske förstår varandra bättre om man talar långsamt och tydligt, att man talar ”riktig svenska” och inte dialekt.

Dialekt ja, det finns en dialekt i varje del av landet. I trakter som ligger nära varandra talar man så pass lika att alla förstår alla, olikheterna är små. Med avståndet ökar även olikheterna och det blir svårt att förstå varandra, det brukar kallas språkklyftor.

Google bilder

Det finns geografiska och sociala språkklyftor. Förr ansåg man att man kunde höra på en elev i skolan om den kom från en ”enklare” eller ”finare” familj. Med en ”fin” familj, menade man då i regel en familj, där föräldrarna hade en högre utbildning. I ”finare” skolor bemödade sig lärarna om att ”arbeta bort” Norrköpingsdialekten. Resultatet av det blev ett ganska dialektfritt språk, i bästa fall fick man ett ”vårdat riksspråk”. Det påminde i vissa fall mycket om stockholmska. I övriga skolor talades en ganska ”infödd” Norrköpingsdialekt, eller genuin norrköpingska, som det brukar kallas.

Vi ska nu inte fördjupa oss för mycket i grammatikens underbara värld, vi ska bara försöka belysa olika ord, uttal och uttryck.

Många ord, uttryck och uttal i norrköpingskan förekommer långt utanför Norrköping, ja till och med utanför Östergötland. Vi kan därför säga att ”Så här pratar vi i Norrköping” istället för att ”Så här pratar vi bara i Norrköping”.

Foto: turistnorrkoping

Man hör ibland, från andra, icke Norrköpingsbor eller östgötar: ”Jaha du är från Norrkööööping, det hörs på dialekten!” Och så gör de ö-ljudet lika öppet och fult som i ordet gör. När de gör det har de samma öppna och fula ö-ljud som i norrköpingsdialekten. Det beror på r-et efter ö.

Om dom vill visa att de vet mer om vårt vilda tungomål, så säger dom kanske: ”Bruker du skene gate upp å gate ner i Norrkööööping å bare glane å glo i skyltfönstera?”

Foto: turistnorrkoping

Några exempel på dialekten i Norrköping med omnejd

Det som är mest utmärkande för språket i Norrköping är faktiskt uttalet av ord och den speciella melodin som används i talet. Det finns flera exempel på språkets melodi, några är väl gotländskans, dalmasens eller finlandssvenskans.

Svenska vokaler

Vi har nio vokaler eller självljud i svenskan, a o u å, kallas för hårda vokaler, e i y ä ö kallas för mjuka.

Norrköpingsvokaler

Nästan alla har säkert hört talas om ”talet på e”, även om man inte använder det själv, prate, prater, skene, skener, gape, gaper, e smal gate, dom ä så fine. Vissa äldre Norrköpingsbor pratar så där, på e, kanske i synnerhet på Vikbolandet.

En annan bokstav som uttalas lite annorlunda runt Norrköping är bokstaven L, det uttalas liksom lite tjockt med tungan längre bak i munnen. Det uttalet finns dock även i andra delar av landet.

Foto: turistnorrkoping

Norrköpingsdialektens böjningsformer

När någon som talar Norrköpingsdialekt skriver svenska så märks dialekten mindre, än när man pratar. Ibland förekommer det dock att man skriver ordformer, som är lika konstiga och lustiga, som dem man säger.

Här följer några exempel på hur dialekten kan se ut i skriven form:

    • Om du tapper skruva på golvet, kanske du inte hitter dom mäsamma. Men dä ä bare å tänne lyset dännave å lete e go stunn, så hitter du dom nog, skaru se.
    • Dagera gick, å fortere än en kunne tro va dä dags å börje skolan. Dä tyckte ja var trälit, för ja hölls ju å gjorde så mycke kul på lannet.
    • När bonn skulle gå in till kora i laggårn, fick han inte opp nån utå dörra, för dom hade fassna, när snön hadde fryse.

Några exempel på tal med starka verb:

  • Va dä dyrt? Nää, ja pröt tie kroner.
  • Va dä spröt, när slangen lossna!
  • Ja tröck in´en i sargen, å då knöff han tebaks och röck å mä hjälmen!
  • Oj, vad blixten lös opp himlen, å va dä small sän!
  • Ja töt en lång signal, innan ja körde om´en.

Det är så det kan låta i Norrköping och dess omnejd. Det finns många som säger pröt istället för prutade, spröt istället för sprutade, tröck istället för tryckte, knöff istället för knuffade, röck istället för ryckte, lös istället för lyste och töt istället för tutade.

Foto: turistnorrkoping

I dialekten slarvar vi också ofta bort bokstaven a i slutet av ett ord, till exempel, Knuff te´na men spark´ na inte! (Knuffa till henne, men sparka henne inte!) Eller, som Sparks inte, Han knuffs, Måste du trängs?

Flera exempel på Norrköpingsdialekt: Han höllt fast mig. Vi hannt inte med bussen, Vem vannt matchen, Var stallt du cykeln? Sådana här verbformer hörs ofta av infödda Norrköpingsbor, särskilt bland de lite äldre. Vi är trots det inte ensamma om dem, de finns till exempel även i Stockholmstrakten.

När något pågår eller har pågått kan norrköpingsbon uttrycka: Han hålls å snickrar, Hålls inte å slåss, Jag hölls å städa, Vi har hållts å sparka boll.

En egenhet som är mera knuten till östgötska dialekter, även till Norrköpingsspråket, är imperfektformer som träffte, kallde, bråkte, spelde eller spelte, skende eller skente.

Norrköpingsdialektens ordförråd

Nu följer ett antal exempel på Norrköpings lite egna språk. De innehåller en del ord och ordformer som är vanliga i vår dialekt.

  • Va tjyven hålls du mä, garning dänna ve?
  • Uschale, va trälit att dä ska va så dant i ditt rum!
  • Ja glutta föråt genom dörra, men ja tordes inte klive in.
  • Du kan väl spete ut på plan å stunse bollen nåra gånger.
  • Yxen va slö, så jag bytte å to farsans likste yx, för den va vassere.
  • Va synn att träffa brevé, när du sköt på tavla.
  • Ja vi hade inte råda, dä hade vurte för dyrt
  • Tvätt skankera, unge, du kan väl inte åke åt stan mä såna blan.
  • När vi lekte datten, skena ja in under ett äppelträ, å då ramla nåra äppelknart i hyve på mä

    Foto: turistnorrkoping

För att ni ska förstå några av norrköpingsbornas ordförråd bättre, följer nu ett litet urval i en ordlista.

  • Bloga ner = Bloda ner
  • Bårs (långt å) = Boss, skräp
  • Bårsi(g) = Bossig, skräpig
  • (Så) dan-t, dana = (Så) förskräckligt, smutsig, besvärlig
  • Datten = ta-fast-lek, (kull, lacken)
  • Draget = Ströget = Drottninggatan
  • Dän, däna, däne = Bort, undan (Gå dän)
  • Dänna (ve) = Där borta
  • Förns = Förrän
  • Föråt = Förut
  • Gape = Skrika, skräna
  • Goarning, Garning = Galning
  • Glane, glo = Stirra
  • Glutte = Titta, glutta
  • Grosig = Elak, nedrig, taskig
  • Hänna (ve) = Här
  • Imella, imot = Emellan, emot
  • Ijämter = Bredvid
  • Karse = Kasse
  • Karti = Katig, kaxig, kavat, mallig
  • Kek = Tittade, kikade
  • Knart = Kart av frukt
  • Knort = Tvär(t)
  • Kocka = koka, jordklump
  • Kvadrat = Kvarter, som gatans kvarter
  • Likst, likere = Nyare, nyast, bättre, bäst
  • Lådan = Spårvagnen
  • Mursken = Murken
  • Näranpå = Nästan
  • Rackri(g) = Besvärlig
  • Skank(er) = Fot, fötter
  • Skene = gå, springa
  • Snöge = Snöa
  • Spek = Spikade
  • Spete = Kliva, gå (egentligen med långa steg)
  • Stunse = Studsa
  • Sån härn, sån därn = Sådan här, sådan där
  • Träle = Arbeta, jobba
  • Träli(g) = Jobbig, tråkig, besvärlig
  • Uschále = Usch, tvi vale
  • Vurte = Blivit

Här följer ytterligare några uttryck från vårt Norrköpingsspråk:

    • Garsken = Galen (Är du garsken! = Är du värst (eller galen) du!)
    • Grimars = Grimas
    • Katalan = Brödlimpa
    • Lock/e/ = Spindel
    • Locknät = Spindelnät
    • Långhare = Benfri fläskkotlett
    • Rensen = Rensad (fiska är rensene)
    • Tryskel = Tröskel
    • Tryska = Tröska
    • Tära = Tårna
    • Åvritt = Avvridet, släckt (lyse)

Foto: turistnorrkoping

    Med hjälp av ordlistan, kan man kanske lista ut vad den här meningen betyder:

Förste gången jag kek in i rumme, lös det och det låg en jäkel på golvet och spek, andre gången jag kek in var det åvritt!

Översättningen lyder: Första gången jag kikade in i rummet, lyste det och det låg en jäkel på golvet och spikade, andra gången jag kikade in var det släckt.

Då har ni kanske fått lite mera kunskap om Norrköpingsdialekten och förhoppningsvis förstår vi varandra lite bättre, vid ert nästa besök i staden!

Välkomna till Norrköööping för tjyvingen!

Källa: Texten i den här artikeln är ett fritt utdrag ur Språkets Norrköping, Björn Helmfrid och Yngve Dalin, Föreningen Gamla Norrköping

Ldm

Tillbaka

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s