Karl Johans Park

Nystadstorget och sedan Saltängstorget kallades Karl Johans torg som först var en öppen kvadrat. Ett teaterhus vid torgets norra del uppfördes 1797 av insamlade medel från lagman John Swartz. Detta var stadens teater till 1850. Även ett ridhus uppfördes bredvid. Ett gästgiveri med stall intill Stadshuset låg vid den västra sidan.

Foto: turistnorrkoping, Järnvägsparken, Karl Johans park

En gjuten bronsstaty restes år 1846 till minne av Karl XIV Johan. Skulptören Ludwig von Schwantaler i München fick uppdraget.

Bild: Wikipeida

Statyn omgavs av fyra gasljuskandelabrar och ett gjutjärnsstaket som ritats av stadsarkitekt Carl Theodor Malm.

Foto: turistnorrkoping, Karl Johans park

I maj 1887 föreslog bankdirektör, konsul och stadsfullmäktiges ordförande John Philipson anläggandet av en park som han ville bekosta. Arbetet började genast enligt den så kallade tyska stilen som fanns i Järnvägsparken, med gångvägar och gräsytor i symmetriska mönster och kulissartade yttre trädgrupper med olika trädsorter. Bland annat finns här körsbärsträd med ofta två körsbär på samma skaft, troligen de enda i Sverige. Grupper med stamrosor fick sedemera bytas till stampelargonen, Colibri. Detta på grund av vinterklimatet.

Foto: turistnorrkoping, Karl XIV Johan

Källa: Landskap och parker i Norrköping, Till år 1996, Stig Hellerström

 Läs mer om CT Malm i Arkitekt Carl Theodor Malm

En svensk motivrabatt

Kaktusparken i Karl Johans park från början av 1900-talet är unik i sitt slag i Sverige – ett grönt kulturarv värt att bevara.

Tyskarna var särskilt ivriga kaktusodlare och hade ett oerhört stort antal arter och hybrider. Försäljare fanns även i Sverige med rikt kaktussortiment.

Foto: turistnorrkoping

Stadsträdgårdsmästare Frans August Johansson intresserade sig för kaktusodlingen och anskaffade åtskilliga nya arter, bl a pelarkaktusar. Suckulenta växter ökade alltmer och omkring 1918-20 fick kaktusplanteringen den form och storlek som den sedan behållit även om många detaljer ändrats och förbättrats under årens lopp.

Foto: turistnorrkoping, 2010 års plantering, Rådhuset 100 år

1927 fick bakgrundsrabatten, den s k girlangen, sin nuvarande form, längd och bredd. 1932 fick de fem s k ”tårtorna” sina platser i omfattningsmönstret, som de sedan i huvudsak behållit de år då grundmönster med ”tårtor” använts. Alla omfattningsmönster sedan början av 1920-talet innehöll variationer på de runda rabattdelarna till 1945, då man gjorde ett nytt mönster med blommor, blad och slingor i symmetri, enkelt och rent med många variationsmöjligheter. Sedan 1953 har sju standardiserade omfattningsmönster använts under årens lopp. Plantörernas fantasifulla detaljplanteringar och centrummärkenas mångfald har gjort omfattningarna olikartade. Under årens lopp har det varit en mängd olika lokala, nationella och internationella jubiléer och företeelser som uppmärksammats.

Den färdiga gruppen består av ungefär 25 000 växter där många odlas i stadens växthus och alla övervintrar här. Ett visst extra antal finns som reservmaterial ifall något oförutsett inträffar.

Foto: turistnorrkoping

När våren kommit igång under april börjar skötselarbetena i växthusen och utplanteringen sker i maj – juni.

Sammanlagt blir det ungefär 1700 timmar per år som används för allt som hör till kaktusgruppen. Dessutom tillkommer växthusvärme och några transporter.

 Kaktusplanteringens motiv genom åren

Källor: Norrköpings parker 2. Kaktusgruppen och några andra svenska motivrabatter av Stig Hellerström på uppdrag av Park – och natur kontoret i Norrköpings kommun, Wikipedia

AP/LDm

Tillbaka

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s