Socialdemokratins genombrott

Bild: Socialdemokraterna

Den politiska och fackliga arbetarrörelsen bröt fram som en mäktig våg i Sverige och utvecklingen i Norrköping skiljer sig i stort sett inte från det allmänna mönstret.

Bild: Wikipedia

Klasskampsidéerna togs här först upp av Norrköpings arbetarklubb, bildad 1884 av journalisten och boktryckaren Axel Norrman. Arbetarklubben stod bakom den tidigaste första majdemonstrationen i Norrköping 1890 då också demonstrationståg för första gången marscherade i många andra städer. Kraven var överallt åtta timmars arbetsdag. Året därpå arrangerade det nyligen grundade Sveriges socialdemokratiska Arbetarparti sin andra kongress i Norrköping. Kongressen hölls i arbetarklubbens lokaler i gårdshuset vid Knäppingsborgsgatan 20. Kongressen leddes av Hjalmar Branting som senare skulle bli landets förste socialdemokratiske statsminister. Han fick nu majoritet för partiets parlamentariska och fredliga väg som uteslöt anarkism och våldsmetoder. 

Bild: Wikipedia, Hjalmar Branting

1898 bildades Norrköpings arbetarkommun med skoarbetare J A Ölander som ordförande. 1901 invigdes både ett Folket hus och Folkets park som nya samlingsplatser för stadens arbetare. 

Arbetarklubbens tidning Proletären fick en livskraftig efterföljare i Östergötlands Folkblad som startades 1905 som socialdemokratiskt länsorgan. Samma år flyttade Östgöta Dagblad sin utgivning från Linköping till Norrköping och från att ha varit liberal blev den nu konservativ. Folkbladets förste redaktör var Olof Sundström och bland de tidigaste bidragsgivarna i spalterna märktes studenten Ture Nerman, den blivande skalden och barrikadkämpen. 1959 slogs tidningen samman med Norrköpings Tidningar. 

Bild: Wikipedia, Ture Nerman

Fackföreningarna fick jämförelsevis sent fotfäste i Norrköping. Flera startades under 1880-talet utan att i längden lyckas hålla sig vid liv. Spontana strejker uppstod ofta på textilfabrikerna men organisationstanken hade svårt att vinna insteg inom stadens dominerande industrigren, där särskilt de många kvinnorna länge var likgiltiga.

1896 kom den fackliga organisationen i gång på allvar inom textilen med inte mindre än 10 fackföreningar samtidigt. Två år senare grundades Svenska Textilarbetareförbundet med säte i Norrköping och Gustav Janzén som den länge drivande kraften. 

Bild: Wikipedia

1906 betecknas som den stora vändpunkten. Den första fackliga konflikten med allvarliga följdverkningar uppstod vid Norrköpings spårvägar 1904 med våldsamma demonstationer mot strejkbrytare och kravaller med polisen. 1907 lade stuveriarbetarna ned arbetet i hamnen och 200 engelska strejkbrytare inkallades och förlades i det omskrivna logementsfartyget Diana. Det ledde till demonstrationer, våldshandlingar och fängelsedomar. Storstrejken 1909 betydde också i Norrköping ett bakslag för fackföreningsrörelsen som efter stor avtappning av föreningar och medlemmar nästan tvingades börja om från början. Successivt förbättrades ställningen fram till det fullständiga genombrottet på 1920-talet. 

Det gamla systemet med rösträtt efter förmögenhet försenade socialdemokratins politiska frammarsch. 

Nedan ett utdrag från Wikipedia: 

Rösträttens utveckling i Sverige 

1866 upplöstes ståndsriksdagen och tvåkammarsystemet infördes.

Under slutet av 1800-talet var det dock fortfarande endast en liten del av befolkningen som hade rösträtt. För rösträtt krävdes en taxerad årsinkomst av lägst 800 riksdaler eller fast egendom med lägst 1 000 riksdalers taxeringsvärde eller arrende av jordbruksfastighet av ett bestämt värde. Endast män över 21 år hade rösträtt till andra kammaren och ett krav var dessutom att skatt hade betalats under de senaste 10 åren. Endast drygt 20 % av den vuxna manliga befolkningen hade rösträtt 1866, men på grund av ökande inkomster, hade andelen ökat till ca 60 % 1908. Till andra kammaren var det lika rösträtt, medan den kommunala rösträtten var inkomstgraderad så att en enskild person kunde ha ett mycket stort antal röster. I städerna infördes 1868 en begränsning till max 100 röster eller 2 % av rösterna. Först 1901 infördes motsvarande begränsning på landet men till max 5 000 röster eller 10 % av totala röstetalet. Även myndiga, ogifta kvinnor och bolag kunde från 1862 ha kommunal rösträtt om de uppfyllde övriga kriterier.

Tanken bakom systemet var att personer som betalade mycket skatt hade rätt att påverka användningen av skattepengarna. Det innebar även ett mått av stabilitet då ett samhälle inte tål vilka spänningar som helst mellan ekonomiska resurser och politiskt ansvar. Systemet innebar också att många förlorade sin rösträtt i samband med ekonomiska kriser. 

Slut utdrag från Wikipedia

 

Foto: turistnorrkoping

1910 blev partiet för första gången representerat i Norrköpings stadsfullmäktige och då med tre man. Senare ökade socialdemokraterna vid varje val sin styrka i fullmäktige som länge helt dominerats av högern. Vid 1920 års val, då den allmänna rösträtten var genomförd, fick socialdemokraterna för första gången majoritet med 31 mandat av 60. Det innebar ett historiskt maktskifte inom Norrköpings kommunala liv. 

Källor: Stad i nöd och lust, Norrköping 600 år 1984, Arne Malmberg, (Texten är ett fritt utdrag ur boken), Wikipedia, Norrköpings spårvägar

LDm

Tillbaka

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s