I Norrköping fanns den sociala spännvidden, alltifrån samhällets olycksbarn, till de framgångsrika och betydelsefulla männen i staden och staten. Allt ifrån kåkar och skjul, mot stadspalats, villor och lusthus.
Foto: turistnorrkoping, Bergsbron
Här fanns de stora fabrikerna vid Strömmen, men även små och hantverksmässigt arbetande verkstäder inne i centrum. Samma kontraster mötte man överallt i Europas växande industriorter. Formen varierade men uttrycken var ofta desamma.
Foto: turistnorrkoping, TV 4-huset
Norrköping var en stad där fabrikerna och kåkstadsbebyggelsen speglade en sida av livet, en annan sida var de offentliga byggnaderna, hyrespalatsen, de grönskande alléerna och parkerna.
En skara välbärgade företagare hade ambitionen att ge Norrköping en form och ett innehåll värdig dess ledande ställning.
Foto: turistnorrkoping, Karl Johans park
Norrköping blev en donationernas stad. Initiativtagare till stadens promenader blev tobaksfabrikanten och kvarnägaren Erik Swartz. Disponenten vid Drags Aktiebolag, John Lenning donerade medlen till Lennings vävskola, John och Mathilda Lennings sjukhem och flickbarnhemmet Bethania.
Foto: turistnorrkoping, Holmentornet
Lars Magnus Trozelli, ledare för Holmens Bruks & Fabriks aktiebolag inrättade en fond att användas för ”allmänt nyttiga inrättningar, stiftelser och anläggningar i Norrköpings stad”.
Foto: turistnorrkoping, Folkparken
Ordförande i stadsfullmäktige, riksdagsman och disponent för Aktiebolaget Gripen, John Philipson lät bekosta ”Folkparken” på Dragsgärdet. Det finns många fler exempel.
Foto: turistnorrkoping, Stadsbiblioteket
Insatserna under senare hälften av 1800-talet och det tidiga 1900-talet gav staden dess karaktär som fortfarande till stora delar är bevarad. Ny mark togs i anspråk och tomterna längs de utstakade ”Promenaderna” fylldes med hyreshus och offentliga byggnader.
Foto: turistnorrkoping, Södra Promenaden
Norra promenaden blev en viktig länk i stadens trafikförbindelser och 1866 öppnades den första sträckan av Östra stambanan, järnvägslinjen Katrineholm – Norrköping, Centralstationen invigdes året därpå placerad som en fondbyggnad för Drottninggatan.
Foto: turistnorrkoping, Centralstation
Södra promenaden var kulturens undervisningens och sjukvårdens hemvist. I början av 1900-talet tillkom även även tingshus, bibliotek, lasarett och i fonden av Kristinaplatsen uppfördes konstmuséet på 1940-talet. Ena sidan av Östra promenaden kantades av hyrespalats och skolor. Den motsatta sidan etablerades av industrier på tomterna närmast hamnen, dit bland annat storföretaget Lithografiska aktiebolaget flyttade 1911. 1910 invigdes Norrköpings rådhus på Tyska torget, ritat av arkitekten Isak Gustaf Clason.
Foto: turistnorrkoping, Konstmuseet
Tyska torget upphöjdes till paradplats när nya lokaler behövdes. Torget blev sedan ett centrum för bankrörelse och kontorsverksamhet.
Foto: turistnorrkoping, Pronova
Runt Norrköping ligger stora egendomar och påkostade sommarvillor byggda av fabrikanterna från åren före och efter sekelskiftet 1900. Även de utgör en del av fabriksstadens historia.
Foto: turistnorrkoping
Textilindustrins marknad krympte snabbt efter kriget på grund av starkt ökad import. Kostnadsstegringarna på tillverkningssidan kunde inte kompenseras och såväl nygrundade som äldre företag drabbades av krisen. Gamlestadens, Tuppens och Holmens bomullsavdelning byggde i början av 1960-talet en ny fabrik strax väster om Norrköping. YFA var det enda storföretag inom yllebranschen som fortsatte tillverkningen fram till 1970.
Foto: turistnorrkoping, Stadsmuseet och Arbetets museum
Till skillnad från processindustrins fabriker har man inom textilindustrin byggt lokaler som är relativt lätta att återanvända. De ursprungliga spinn- och vävsalarna är rymliga och funktionellt planerade och har bevarat sin ursprungliga karaktär. Bl a har ett stadshistoriskt museum öppnats vid Västgötegatan i före detta fabrikslokaler. Museet ger en god bild av den gamla hantverks- och fabriksstadens historia. Låt oss hoppas att man finner nya funktioner även för andra fabriksbyggnader.
Foto: turistnorrkoping, Slottsgatan
Källor: Östergötland, Svenska turistföreningens årsskrift 1983, www.norrkoping.se, Wikipedia
AP/LDm
norrkopingprojekt´s Blog 