Lennings textilindustri (Institut)

Christian Lenning som börjat som färgare i staden lyckades rycka upp Drag efter en tids tynande tillvaro i början av 1800-talet. Sonen John Lenning hade en god utbildning vid engelska, franska och belgiska textilfabriker och startade egen tillverkning i Norrköping.

Han övertog Drag av sin far och bildade 1854 Drag AB vars disponent han var från början och till 1875. Det var industribyggnader med väldiga fabrikssalar och helt modern utrustning som anlades och det visade sig effektivt. Drag gick på ett decennium förbi samtliga industrier i Norrköping. Företaget deltog med kvalitetstyger på världsutställningen i London, Paris, Wien och Philadelphia och fick flera utmärkelser.

Foto: turistnorrkoping

John Lenning var i mycket en social föregångsman inom textilindustrin. I Drags närhet byggde han arbetarbostäder för 142 familjer vilket ingick i avlöningsberäkningen men ändå var en stor förmån. En del familjer hade sin egen trädgårdstäppa. Föreläsningssalar med bibliotek inrättades där Ivar Steffenburg, vetgirig och humanistiskt bildad ingenjör på Drag höll föredrag i något allmännyttigt ämne. Senare uppläts salarna för folkskoleverksamhet, dock på villkor att barn tillhöriga arbetarfamiljer på Drags skulle ha förtursrätt.

Foto: turistnorrkoping

Ännu så sent som i början av 1900-talet betalade bolaget både den statliga och den kommunala skatten för arbetarna. Drag betalade även kostnaderna för läkar- och lasarettsvård samt för medicin.

Foto: turistnorrkoping, Lennings skola

John Lenning var riksdagsman och Norrköpings Fabriksförenings ordförande. Han avled 1879 och testamenterade miljonbelopp till olika samhällsnyttiga och humanitära ändamål i Norrköping bl a ett sjukhem (Lennings sjukhem) för kroniskt sjuka, företrädesvis stadens arbetarbefolkning, en pensionsfond för människor som ”råkat i betryck”, en större vävskola och till en fond för premier och pensioner till Drags arbetare.

Bild: Wikipedia, Axel Swartling

Lenning efterträddes av Axel Swartling som blev disponent vid Drag.

Källa: I Louis De Geers fotspår, en bok om Norrköpings näringsliv igår-idag-imorgon, utgiven av Norrköpings Polytekniska Förening i samband med föreningens 100-årsjubileum 1988.

AP/LDm

Tillbaka

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s