Bråborg slott

Bild: Wikipedia

Bråborg var en kungsgård i Dagsbergs socken, Lösings härad, i Norrköping kommun i Östergötland, vid södra stranden i Bråviken. Drottning Gunilla Bielke lät där uppföra ett slott 1588-1590, på vilket hon bodde som änka efter Johan III:s död 1592 och fram till sin egen död den 19 juli 1597.

Bild: Wikipedia

Slottet tillhörde sedermera hennes son Johan som 1612 gifte sig med sin kusin Maria Elisabeth, dotter till Karl IX.

Bild: Wikipedia

Efter makens död den 5 mars 1618 på Bråborg kom även hon att fortsätta bebo slottet och avled där den 7 augusti 1618 endast tjugotre år gammal. Dit for brodern Gustav II Adolf skyndsamt vid sin hemkomst till Sverige den 20 augusti samma år, efter sin resa i Tyskland, för att överta livgedinget (kommer från tyskans liebgedinge kallades förr de gods och landområden i ett kungadöme, som anvisades en änkedrottning till underhåll under hennes livstid), och anordna begravningen, vilken dock tills vidare måste uppskjutas av brist på svart kläde till kyrkans och salarnas beklädande samt av vax till ljus och facklor, vilket först måste införskrivas från Tyskland.

Bild: Wikipedia, Gustav II Adolf

Inte förrän i början av januari 1619 for kungen på nytt till Bråborg för att anordna sin systers begravning, även denna gång gick det inte så bra. När kungen skulle korsa den frusna Bråviken, brast isen under dem, häst och släde försvann i djupet och kungen räddades med viss möda från att drunkna. Sedan hovet hade samlats gick likfärden från Bråborg till Linköping den 18 och 19 januari 1619, varpå begravningen under sedvanliga högtidligheter ägde rum den 20 januari 1619 i Linköpings domkyrka.

Kommande ägare till slottet, då hertig Johans äktenskap varit barnlöst och Bråborg tillföll kronan, var Johan Kasimir, Karl (X) Gustav och pfalzgreven Adolf Johan, 1689 var slottet åter i kronans ägo.

Bild: Wikipedia, Adolf Johan

Drottning Gunillas slott skadades 1669 av vådeld och brändes 1719 av ryssarna, samma öde som drabbade den närbelägna staden Norrköping. Efteråt var man där i stort behov av sten för återuppbyggnaden. Stenar togs bland annat från det nerbrända Bråborg, som aldrig återuppfördes utan förblev en ruin, dock finns Bråborg avbildat i Erik Dahlbergs ”Suecia antiqua et hodierna”.

Drygt en kilometer öster om det gamla Bråborg, uppfördes nuvarande s k Bråborgs kungsgård vars manbyggnad, troligen är av timmer i 1 ½ plan under valmat sadeltak av tegel. Senare renoverad med tillbyggnad vid gavlarna. 7 fönsteraxlar hittas i fasaden. Numer bedrivs på Bråborg växtodling på 215 ha åker och nötköttsproduktion med c:a 300 djur på 200 ha betesmark.

Slottsruinområdet är idag á 240 meter x 190 meter, beläget vid Kungsträdgårdens handelsträdgård och bestående av slottsruin med delvis bevarad källare, vallgravssystem med vägbankar och kapellgrund. Ruinen är 32 x 30 meter och består i huvudsak av källarvåning med två bevarade, tunnvälvda källare samt rikliga rasmassor. Vallgravarna är sammanlagt ca 400 meter långa, 10-15 meter breda samt igenslammade och delvis igenväxta. Kapellgrunden är korsformig (Gunilla Bielke var strängt protestantiskt sinnad, kapellet syns längst till höger, såsom en fristående byggnad, på Erik Dahlberghs bild av slottet). Kungsträdgården är en trädgårdsanläggning i renässansstil av vilken en del rester återstår. I Norrköping, vid Gamla torgets södra del utmed Gamla Rådstugatan hittar man på vinhandlare Tesdorphs hus – Tesdorphska huset, Johan III:s och Gunilla Bielkes vapen från Bråborgs slott inmurat över en portal. 

Foto: Wikipedia

Källa: Wikipedia

EN

Upp

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s