Riksdag i Norrköping 1769

Bild: Wikipedia, Adolf Fredrik

Riksdagen i Norrköping blev en stridsfråga utan motstycke i landet. Att den råkade bli urtima och lades tidigare än beräknat togs som en förevändning att diskutera beslutets giltighet. Majestätet Adolf Fredrik satte sig  på tvären direkt. Måste man inreda en kyrka, (Tyska kyrkan), till riksdagshus? Kungen fann detta ”oanständigt och föga hedrande för ett folk som alltid hållit religion och gudstjänst i vördnad”. Detta låter en smula skenheligt i Adolf Fredriks mun. Säkert vägde det tyngst att han själv och hovet misstänkte att det skulle bli trångbott och obekvämt i en landsortsstad. Rådet stod dock fast vid beslutet och kallelse utfärdades till urtima riksdag i Norrköping våren 1769.

Nu blev det en oherrans uppståndelse i huvudstaden. Någon riksdag hade inte avhållits utanför Stockholm i rikets nyare historia, i varje fall inte under frihetstiden! Det blev klagan och jämmer i ledande kretsar också utanför hovet. Olyckskorparna stod upp och siade om svåra följder och kommande elände.

I Norrköping tog man väl kritiken med ro. Hade man klarat alla ryssar som regeringen tidigare skickat till staden så skulle man väl kunna ta emot en svensk riksdag.

Bild: Wikipedia

Det var nu inte alldeles lika enkelt som när hertig Karl hade kallat ett hundratal ombud till riksdagen 1604. Norrköping hade nu visserligen 7500 invånare men bortåt 3000 tillresande gäster var ändå rätt mycket. Så många räknades det nämligen med sedan hänsyn tagits till nödvändig militär garnison och betjäning. Ett liknande stort arrangemang hade aldrig ordnats i en jämförlig landsortsstad.

I staden fanns år 1769 inalles 3776 boningsrum, varav 434 stora salar. Av dessa kunde de bofasta avstå från 1515 större och mindre rum. Sammanlagt fanns det 586 kök, 474 källare, 274 brygghus, 175 vagnsbodar och 204 stall. Mycket av detta kunde avstås.

Husrummen visade sig räcka till för riksdagen med ett rätt litet tillskott av nybyggnader. Då uppläts ändå 179 rum enbart för kungen och drottningens hov. Riksdagsmännens betjänter och lakejer fick nöja sig med loft, vindar och bagarstugor. Till kungahus för Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika utsågs handlande Stenboms prydliga hus vid Drottninggatan mitt emot rådhuset.

Bild: Wikipedia, Lovisa Ulrika

Det var nervöst i staden innan allt hann ordnas. Allt klaffade ändå när riksdagen högtidligt öppnades i april, ingen behövde ligga i tält. Tyska kyrkan hade fått en ny fin funktion som plenisal och riddarhus och torget fick heta Riddarhustorget. Prästerna höll till i den nyinvigda S:t Olai kyrka, bondeståndet i nuvarande Hörsalen och borgarståndet i rådhuset.

Foto: turistnorrkoping, Tyska Kyrkan (Hedvigs)

Hela Norrköping var nymålat och uppiffat när riksdagen började. Alla gator hade fått namn och skyltar. En ny stadskarta hade ritats av Jonas Brolin som noggrant prickat ut alla offentliga byggnader och sevärdheter. Stadstornet flaggade, redaktör Blume gav ut en riksdagsbilaga av sin tidning och krogarna hade kraftigt förstärkt sin personal. Det var en service som kan liknas vid en nutida storkongress.

J U Egge hade etablerat sig med både krog och teater och bör ha haft en lysande säsong. Vi vet att han bjöd på Molière det här året och vågar nog gissa att den blivande ”teaterkungen” Gustav III var där. Likaså att hans tre bröder vid tillfälle gästade Egges krog, som denne sedan stolt gav namnet ”Tre Prinsar”. Därav i sin tur Tre Prinsars gränd som ännu smyger från Tyska torget ned mot Strömmen.

Foto: turistnorrkoping, Tre prinsars gränd

Riksdagen skulle avslutas i Stockholm och i början av juni gick hela processionen med silvertron och riksdagsregalier åter norrut mot huvudstaden. Norrköping kunde andas ut, staden hade inte dignat under bördan. Man hade levt i festrus på sitt sätt. Nu återgick staden till lugnare förhållanden.

Läs mer i Riksdag och kungakröning:

Den här artikeln är publicerad med reservation för eventuella felatigheter!

Källor: Texten är ett fritt utdrag ur boken Stad i nöd och lust Norrköping 600 år, Arne Malmberg, Wikipedia

LDm

Tillbaka

Lämna en kommentar