Del 7, Skvallertorget

Foto: turistnorrkoping, Skvallertorget

När Norrköpings stadsfullmäktige, hösten 1962, beslutade att ändra Samtalstorgets namn till Skvallertorget, var det delade meningar om lämpligheten i det bland de styrande i staden. Beslutet kom till, efter en framställning från Föreningen Gamla Norrköping, och efteråt framhöll man, att det säkert skulle ha varit till fördel om namnfrågan blivit bättre belyst, innan fullmäktige träffade sitt avgörande. Förhållandet har föranlett ett försök att i någon mån utreda frågan om torgets namn, som växlat genom tiderna och aldrig varit särskilt enhetligt.

Torgets uppkomst

Om man först tittar på torgbildningens ålder, finner man, att detta till ytan anspråkslösa torg, inte med säkerhet kan härledas längre bakåt i tiden än till 1600-talet. Det är därför inte alls uteslutet att torget kan ha haft rent medeltida ursprung. Torget, med sin säregna form, kan ha utgjort en träffpunkt för ett par mycket gamla landsvägar, in mot stadens centrala del runt Gamla Torget. Det skulle i så fall ha varit vägen från Himmelstalund och nuvarande Dragsgatan, samt vägen från Finspång och Kvillingebygden över trakten kring Norr Tull och Kungsgatan.

Foto: turistnorrkoping, Gamla Bergsbron mot Skvallertorget före 1900, ur Gamla Norrköpingsgårdar, Anders Törnvall

Där vägarna möttes, i den senare Västgötegatans väg ner mot Gamla Bro, bildades en öppen träffpunkt för att idka handel mellan de vägfarande.

Det verkar inte ha funnits någon tätare bebyggelse runt denna knutpunkt under 1600-talets förra hälft. På generalkvartersmästaren Olof Örnehufvuds plankarta över Norrköping från 1641 är den öppna platsen lätt att känna igen. Den tar, bland annat, mark i anspråk av den annars ”reguljärt” utlagda kvarteret Kapellhorvan. Prästen och Norrköpingshistorikern Pehr Vilhelm Lithzenius gör i sin ”Dissertatio de Norcopia” gällande att stadsborna på nordantill, inom det kvarteret, hade uppfört ett kapell. Det hade senare gett upphov till kvarterets namn, Capelhorffvan. Om hans uppgift är riktig, kan man ju föreställa sig att den öppna platsen vid kapellet även fungerade som ett slags kyrkplan för menigheten.

När den första Bergsbron kom till 1640 borde platsen ha fått en viss karaktär av handelstorg för månglare som sålde enklare, för livets nödtorft tjänliga varor, som ost, bröd och dricka, under mer eller mindre lagliga former.

Foto: turistnorrkoping, Skvallertorget mot Bergsbron och Campus

På lantmätaren Swen Rydings stadskarta fån 1719, som anses återge Norrköpings stadsplan efter den stora branden 1655, är platsen tydligt utmärkt som torg. För ett riktigt ordentligt handelsändamål har torget, på grund av sin relativa litenhet och sitt, på den tiden, perifera läge antagligen inte funnits lämpligt.

Flera namnbyten

För att återgå till frågan om torgets namn kan det fastslås, att det återuppståndna Skvallertorget var den beteckning, som det tidigast finns belägg för i det skriftliga materialet. Namnet Samtalstorget, en skäligen misslyckad förädling av Skvallertorget, kan spåras redan i tiden kort efter ryssarnas ödeläggelse av Norrköping 1719. Efter namnbytet till Samtalstorget kallades det i alla fall för Skvallertorget i folkmun. Under 1900-talet har även Lilla Torget använts som namn på platsen. Sedan den 12 mars 1931 var emellertid platsens officiella benämning Samtalstorget, enligt stadsfullmäktiges beslut. När man diskuterade i fullmäktige i december 1962 ville en stark minoritet att torget i fortsättningen skulle kallas Lilla Torget. Beslutet blev dock en återgång till den äldsta namnformen Skvallertorget.

Den som tidigast berör frågan om det intressanta torget är Carl Fredric Broocman i sin ”Beskrifning öfwer the i Öster-Götland befintlige Städer etc”, tryckt i Norrköping 1760. I en uppräkning av stadens fyra torg nämns ”Samtals Torget, som tilförene hetat ”Sqvallertorget”. Det är väl inte omöjligt att man vid en noggrann studie av stadens, så kallade, tänkeböcker från 1600-talet skulle kunna finna äldre belägg för namnet Skvallertorgets faktiska användning. När det började kallas Samtalstorget är svårt att få reda på. När man bytte namn, utgick man tydligen ifrån att skvaller betydde förtal eller något dylikt.

Foto: turistnorrkoping, Skvallertorget 1902, ur Gamla Norrköpingsgårdar, Anders Törnvall

Vad kan det nu ha varit som var den riktiga innebörden av detta ”skvaller”? Det är faktiskt en gåta, som flera lärde har brytt sina hjärnor med. Norrköpingskännaren Arthur Nordén har i ”Vårt gamla Norrköping” energiskt hävdat, att skvaller i det här sammanhanget inte alls har med baktaleri eller illvilligt prat att göra. Nordéns uppfattning är, att skvaller bör härledas till skvalande ljud, som ymnigt flödande regn- eller ytvatten åstadkommer. Ett visst stöd för denna åsikt, som tycks välgrundad, är det på annat håll i staden förekommande namnet Skvalgränden. Enligt Jonas Brolins ”Charta öfver Sjö- och Stapelstaden Norrköping 1769” löper den därpå utmärkta, något slingrande ”Sqwal Gränden” i stort sett i nuvarande Hörngatans sträckning. Det behöver nog inte råda någon tvekan om att den gränden fått sitt namn av de skvalande vår- och höstregn, som rann från den högre belägna, sydligaste delen av staden mot ”Dalen” och strömmen.

Vid torget var det ett allmänt ställe för vattenhämtning, där samlades tjänstefolk, hämtade vatten och samtalade med andra, de lokala nyheterna förmedlades på det viset.

Mot slutet av 1700-talet hände det ibland att torget var skådeplatsen för enklare teaterföreställningar, som Kasperteater, ekvilibrister uppträdde, jonglörer och djurtämjare visade upp sig.

Foro: turistnorrkoping, Bergsbron mot Skvallertorget omkr. 1960, ur Gamla Norrköpingsgårdar, Anders Törnvall

Skvallertorget blev aldrig något salutorg, som Gamla Torget och Tyska Torget. Det hände ibland att Gamla Torget blev för litet för hantverkare, krämare och deras kunder och då kunde man ta till Skvallertorget som ett reservtorg. I februari 1856 föreskrev magistraten ett påbud, att de som torgförde grönsaker och rotfrukter fick hålla till på Tyska Torget, medan ”de åter, som drifwa utmångling af Mjöl och Gryna böra waror till salu hålla å sidorna af Samtals-torget, dock så att på sistnämnda torg körwägarna till och ifrån angränsande gator alltid öppna lemnas”.

Även under vårt århundrade har det förekommit en del kommers på torget, men det är länge sedan polismyndigheten tillät en munvig talesman för världens bästa rakblad eller putsmedel, eller någon mörkhyad försäljerska av lyckobrev och ballonger sälja sina varor där.

Numera är det fastställt att torget ska heta Skvallertorget och ingenting annat.

Den här artikeln är publicerad med reservation för eventuella felaktigheter och feltolkningar.

Källa: Den här artikeln är ett fritt utdrag ur Gamla Norrköpingsgårdar, Anders Törnvall, tryckt 1968

Ldm

Tillbaka

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s