Ekenäs slott

Ekenäs slott, med sina tre torn på sin klippa vid sjön

Foto: Wikipedia

Historia:

I slutet av 1400-talet tillhörde Ekenäs släkten Natt och Dag och i början av 1500-talet ägdes det av släkten Ulvätten. På Gustav Vasas tid hade en av Banèrsläktens fogdar sin gård på den plats där slottet nu ligger. År 1562 kom Svante Sture d.y. till Ekenäs och började bygga den äldre stenbyggnaden som det fortfarande finns rester av i slottets källare. År 1581 gifte sig Svante Stures dotter Kristina med Gustav Axelsson Banér och slottet hamnade då i släkten Banérs ägo. Gustav Axelsson Banér avrättades i Linköpings blodbad år 1600.

Bild: Wikipedia

Slottets nuvarande utformning, i renässansstil, påbörjades av sonen Peder Banér som 1615 gifte sig med Hebbla Fleming, de fick sonen Claes Banér som färdigställde bygget efter faderns död 1644, bl. a. lät ha uppfört tornspirorna. Ekenäs är än idag ett av Sveriges ståtligaste 1600-tals slott. Ekenäs har i stort sett tillhört släkten Banér under hela tiden, med undantag mellan 1687-1727 då det ägdes av greve Mauritz Vellingk.

Sägnen om Nisses håla är den mest kända. Det lär ha hänt i början av 1700-talet då greve Vellingk ägde Ekenäs. Han var dömd till döden för statsförräderi och han började misstänka att man var honom på spåren, han kom till Ekenäs för att göra sig av med sina dokument genom att lägga dem i en stor kista och dumpa den i sjön. Han tog inspektor Bolius och vallpojken Nisse till hjälp, och för att inte Nisse skulle avslöja vad som hade hänt lät Vellingk mura in honom i ett av slottets källarvalv. Det sägs också att om någon bryter sig in i Nisses håla ska han drabbas av en stor olycka. Vid två tillfällen har ett igenmurat rum öppnats i källaren. Första gången var det Svante Banér som år 1805 lät riva muren. Vad man fann vet ingen men strax efteråt kom en tyfusepedemi och dottern Hedvig Ulrika var bland de första som dog.

Under 1940-talet användes slottet som förråd och en trupp militärer var förlagda där. En nyfiken officer begärde tillstånd att få bryta upp väggen till Nisses håla, strax efteråt började det hända underliga saker. En man slog huvudet i ett handfat och höll på att dö, en annan fick allvarlig lunginflammation och en tredje tynade bort och dog efter ett halvår.

Bild: Wikipedia, Johan Banér

Genom giftemål mellan Vellingks dotter Ulrika Kristina och generallöjtnanten Johan Banér, kom slottet ånyo att ägas av ätten Banér och blev kvar i denna ätts ägo till 1879 då det såldes till greve Philip Otto Leonard Klingspor. Han var officer, senare riksdagsman i mer än trettio år samt titulär hovmarskalk. Greve Klingspors dotter Mathilde bodde ensam kvar i slottet till 1934.

1939 köptes godset av Anders Wilhelm Bergengren. Vid denna tidpunkt var slottet obeboeligt. Det fanns varken vatten eller avlopp och kakelugnar var den enda uppvärmningsfunktionen.

Sedan slottet 1974 förklarats som byggnadsminne, har ägarfamiljen genom renovering återskapat såväl interiör som exteriör.

Det finns en sägen från slottet om den Vita Frun, vem hon är och var hon kommer ifrån är det ingen som vet, men hon sågs ofta vandra över gårdsplanen.

Zigenargummans förbannelse

Det var tre inom riket högt uppsatta män som var ute och promenerade i parken på Stjärntorp och stötte på en zigenargumma som stod och tiggde pengar. Då de tre männen hade kastat ut henne från parken lär hon ha sagt följande förbannelse mot de tre; ”Douglas ditt Stjärnorp skall träffas av blixten och brinna ner, Lille av Lövstad din ätt skall dö ut och Banér ditt Ekenäs skall störta ner i sjön”. Senare har Stjärnorp brunnit ner och ätten Lille av Lövstad har dött ut. Det är bara Ekenäs som inte har störtat ner i sjön… ÄN…

Idag är slottet obebott men det hålls guidade turer och spökvandringar. Café är inrymt i flyglarna och i de medeltida källarvalven serveras medeltidsmiddag. Ett särskilt evenemang som väckt stor uppmärksamhet är de årligen återkommande tornerspelen som lockar drygt 10 000 besökare till slottsparken.

Foto: Wikipedia

Även julmarknaden är mycket uppskattad, där kan du hitta 80 av landets skickligaste hantverkare och gör ett besök i matboden, där hittar du julbordets alla läckerheter.

Källa: Slott och Herresäten i Östergötland del 1, Åke Nisbeth, Wikipedia

EN

Upp

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s