Det Broocmanska tryckeriet från Norrköpings återuppbyggnadstid visade sig ha stark livskraft. Efter Carl Fredrik Broocman övertogs det av hans måg, den unge smålänningen Johan Edman. Det var han som kom på den djärva idén att starta en tidning. 1758 utkom första numret av Norrköpings Weko-Tidningar, en oansenlig trycksak i kvartoformat på fyra sidor. Den kom ut vecka efter vecka, år efter år, rapporterande födda och döda, resande på stan, fartyg som kom och gick, kungörelser och annonser.
Bild: Wikipedia
Som små notiser kunde stadsborna under åren läsa om franska revolutionen eller om skottet mot Gustav III på operamaskeraden. Nyhetssinnet var inte så utvecklat och nyheterna flög inte heller så fort.
Sara Johanna Raam fick 1802 överta avisan, som nu hette Norrköpings Tidningar efter sin man Adam Fredrik Raam. Hon blev den första kvinnliga företagschefen i staden, sannolikt också den första kvinnliga tidningsutgivaren i Sverige inom dagspressen. Hon fick sitt privilegium av Gustav IV Adolf med hot om indragning vid ”missbruk” och både Napoleon och kungen kastade ständigt sina skuggor över det lilla bladet. Misshagliga utrikesnyheter måste länge förtigas.
Bild: Wikipedia
Sara Johannas tidningshus vid Västgötegatan brann en dag med nästan all utrustning, men redan efter en vecka lyckades hon få ut sitt blad i en granngård. Nära nog ruinerad fick hon hjälp genom en insamling i staden. Hon kunde åter bygga upp sin officin och även anskaffa en modern press från England.
Sara Johanna var en karsk och viljestark kvinna som genom 40 år av krig och kriser höll liv i sin tidning när andra gav upp andan. Den utkommer fortfarande, idag är den landets äldsta dagstidning.
Källor: Texten är ett fritt utdrag ur boken stad i nöd och lust Norrköping 600 år, Arne Malmberg, Wikipedia, Norrköpings Tidningar
LDm
norrkopingprojekt´s Blog 